fredag, mars 26, 2010
Bea T-Rex Justitia vs rasistpolis
När jag redan hade bestämt att runda av gårdagkvällen ur ett blogghänseende så råkade jag glida in på en artikel i DN. Det skedde via en länk till en av de hundratals inlägg och artiklar som skrivits sedan Asks fenomenala klavertramp.
Jämförelsebehov uppstår
I artikeln fanns inget nytt under solen utan det var den s.k. pudeln - som inte var en pudel utan bara ett verbalt bevis på vår justitieministers fantastiska inkompetens och vidriga rättsuppfattning:
Nu skulle kvällen kunnat vara all men jag mitt dumma nöt måste givetvis backa tillbaka till huvudsidan och rulla ned webläsaren för att undersöka delar av övriga nyhetsflödet. Jag följer första nyheten av intresse och finner då följande:
En kort stund pendlar jag mellan skratt och förtvivlan men då timmen var sen nöjde jag mig till slut med likgiltighet. Likgiltighet som idag förvandlats till vanmakt och frustration som kanaliseras ut i detta inlägg.
Häromdagen jämförde jag en barnskötare med vår justitieminister ur ett ansvars- och konsekvensperspektiv. Jag hade inte räknat med att ännu en jämförelse, så snart, skulle uppenbara sig som dessutom är än mer passande och - faktiskt - högaktuell.
Skånes Hornstull Hooligans vs Bea T-Rex Justitia
En skånsk version av Hornstull Hooligans får alltså 5 dagars löneavdrag för ett regelvidrigt och rasistiskt uttalande medan deras främsta yrkesmässiga representant, justitieminister Ask, kommer undan utan vare sig löneavdrag eller avsked. Nej, justitieminister Ask ägnade istället 5 dagar åt att sova sig bort från verkligheten för att sedan återuppstå och glatt kvittra att hon känner ånger. Över vad vet jag inte om någon riktigt förstått än.
För att vara övertydlig, jag hyser ingen som helst respekt för rasistiska poliser utan tycker även deras straff var alldeles för milt.
Ansvar - En utdöende konstform
Något som tycks glömmas bort lite för ofta är att yrkesmässigt ansvar inte bara är ett annat ord för "bättre lön och förmåner". Det betyder inte heller bara "att ha bestämmanderätt över sig själv och delar av sin omgivning". Nej, ansvarsmyntet har en baksida.
När saker går fel innebär nämligen ansvar något helt annat. Det innebär att bära hundhuvudet.
Att vara den som tar emot skit.
Att vara den som tar de negativa konsekvenserna.
Att i värsta fall avgå.
Ansvarshierarki och dess innebörd
Ansvar är alltid kopplat till makt. Ju mer makt, desto mer ansvar.
Ansvaret handlar dock inte bara om möjligheten att bestämma. Makten handlar även om att representera de man bestämmer över. Att faktiskt vara en förebild. Ju mer ansvar desto större blir förtroendeaspekten.
Så vad innebär detta konkret?
Jo i praktiken innebär ett stort ansvar i detta sammanhang att man skapar den norm som de man bestämmer över underförstått skall rätta sig efter.
Ju längre ned i ansvarshierarkin desto mindre allmän normpåverkan. Det specifika normpåverkandet kan dock bli avsevärt i relation till sin egen grupp. Om denna grupp dessutom är en grupp som har delegerats unika befogenheter som sträcker sig utanför gruppen, dvs som polisen, så är det fundamentalt viktigt att tillse att dessa befogenheter inte missbrukas.
Med detta sagt, när den främsta symbolen för rättsväsendet totalt havererar som Beatrice Ask gjorde då hon uttalade sig om att såväl proportionalitetsprincip och principen om oskuldspresumtion skulle avskaffas och skampåle införas blir normpåverkandet enormt negativt. Inte bara poliser, åklagare utan medborgare i allmänhet är då i sin fulla rätt - ur ett strikt normperspektiv - att resonera enligt "kan justitieministern så kan väl jag".
En förtroendekris uppstår och denna får konsekvenser.
Konsekvenser - Problem och lösning?
De resulterande konsekvenserna av Asks utspel och påföljande s.k. "pudel" är inte försumbara på något sätt. I ljuset av Kapten Klänning och Hornstull Hooligans så förstärks konsekvensernas potential genom att synen på och respekten för rättssystemet urholkas .
Så hur kommer man då till rätta med dessa konsekvenser?
Svaret är faktiskt en spegel: Genom konsekvenser.
Konsekvenser för de som förvaltar förtroende och ansvar.
Ju högre upp i ansvarshierarkin desto värre måste konsekvenserna bli och desto striktare bör det regelverk/den chef vara som hanterar konsekvenserna.
Detta hänger samman med förtroendeaspekten och den normskapande funktion som medföljer stort ansvar.
Vi kan inte acceptera ett samhälle där de som sitter på makten ensidigt njuter fördelarna. Vi kan inte acceptera ett samhälle där ansvarstagande innebär frånvaro av negativa konsekvenser.
Justitieminister Beatrice Ask måste ta konsekvenserna av sitt handlande och avgå.
Konsekvenserna blir på lång sikt annars ödesdigra för samhället, demokratin och dess rättssystem.
Negativ hedersutmärkelse
En välförtjänt men negativ hedersutmärkelse går idag till Expressens Ann-Charlotte Marteus. Marteus tycks kombinera boendet på en annan planet med att bära Maud Olofssons s.k. integritetsglasögon. Marteus tycks nämligen anse att yttrandefriheten inte skall nyttjas ens då demokratin står på spel och förtroendet för rättssäkerheten formligen körts i botten. Bloggosfären reduceras av Marteus ned till en pöbel med "blogghatet" som minsta gemensamma nämnare.
Detta evinnerliga tjat om "blogghat" och "näthat" har en sak gemensamt. Det nyttjas väldigt ofta av människor som inte är en aktiv del av vare sig bloggosfären eller nätgemenskapen. I somliga fall stoltserar de även med sitt avståndstagande mot Internet.
Självklart behöver man inte vara en del av den plattform man kritiserar.
Självklart behöver man inte tycka som alla andra.
Att dock inte sätta sig in i det man kritiserar handlar inte om journalistik utan om ren och skär demagogi.
Marteus demagogiska kärna får därför tjäna som passande avslutning och bekräftelse på ett gammelmedialt självmål:
Det finns klokt resonerande, självständiga bloggröster. Antar jag. Fast jag hittade bara pöbelmakare. Blodvittrande, maktberusade pöbelmakare.
Uppdatering: Jag missade länka till Skumrasks inlägg, stavade fel på bekräftelse och kastade om bilderna i inlägget. Men annars var precis allting bra. Förutom att Ask ännu inte avgått, vill säga.
Tidigare skrivet om Beatrice Ask:
Är fru Beatrice Justitia grundlagsvidrig?
Bea T-Rex Justitia - Demokratidinosaurie
Fram med snippan Bea T-Rex Justitia
Barnskötare vs justitieminister
Kulturnyheter från TT - Beatrice Ask
Tidigare skrivet om Hornstull Hooligans:
Den bananmonarkiska rättsstaten
Hornstull Hooligans kommer ut ur grottan
Hornstull Hooligans - Kampsång
Hornstull Hooligans - Förebilder
Läsvärt: Skumrask sätter fingret på Marteus märkligt förlåtande inställning till Asks blunder. Även MEP Christian Engström kräver Asks avgång. Dexion får till ett fantastiskt bra inlägg som tangerar mycket av mina egna tankar. Farmor Gun skriver bra om bl a den tråkiga (gammelmediala) förekomsten att lägga skuld på Internet. Falkvinge förvånas över Asks korsade fingrar. Missa inte Mikael Nilssons redovisning av besöket hos FRA! Henrik Alexandersson skriver om grus i dementimaskinen.
Etiketter: Ann-Charlotte Marteus, Beatrice Ask, Expressen, förtroende, gammelmedia, Piratpartiet, rasism, rättssäkerhet, Tant Gredelin
Skrivet av Thomas Tvivlaren @ 18:15
Laddar...
2003-2010
#: Kommentar från
Juggen, 2010-03-26 19:17
Briljant!
#: Kommentar från
Thomas Tvivlaren, 2010-03-26 19:30
@Juggen: Tackar så mycket! (Ska ta mig igenom mailhögen nu...)
#: Kommentar från
Anonym, 2010-03-26 23:19
Jag säger som Bamse:
"Den som är mycket stark måste också vara mycket snäll."
Hanse
#: Kommentar från
Thomas Tvivlaren, 2010-03-27 00:36
@Hanse: Så kan man också se det ja. :)
Inlägg som länkar till detta inlägg:
Skapa en länk
<< Tillbaka
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]