lördag, februari 20, 2010
TV4 och demokratiskt ansvar
År 2008 medverkade Christian Engström i TV4:s morgonprogram. Ämnet för debatten var den kontroversiella Ipred-lagen och motpol för dagen var skådespelaren Stefan Sauk. Det hade kanske inte varit så mycket att orda om vore det inte för att en av programledarna, Jenny Östergren, till synes agerade assisterande motpol. Titta på filmklippet och notera följande händelser:
Ca 02:50 avbryts Engström när han försöker förklara en av grundförutsättningarna för att ens kunna debattera fildelning, dvs att fildelning inte är stöld.
Ca 04:28 motsäger Stefan Sauk Engströms påstående att "kulturskapare inte får lön den 25:e". I min värld så associerar jag också kulturskapare till armod och allmän ekonomisk kräftgång och definitivt inte regelbundna inkomster som vilken "vanlig" knegare med arbete som helst. Men istället för att ifrågasätta det Sauk säger så bistår programledare Östergren istället med ett svamligt motargument om "studiotekniker" som inte alls hade med det som då diskuterades att göra.
Ovanstående är kanske inte så mycket att orda om. Det kan ha varit ett olycksfall i arbetet eller helt enkelt brist på kunskap.
Jag väljer därför att låta nåd gå före rätt.
Det kan också vara så enkelt att jag är part i målet. Som piratpartist så gör jag mitt bästa för att förhålla mig objektiv till saker och ting men samtidigt kan jag givetvis inte sticka under stol med att min politiska hemvist per automatik gör mig subjektiv på ett konceptuellt plan.
I så måtto att jag är kritisk mot falska argument och grundlösa åsikter presenterade som fakta inbillar jag mig att jag respekterar objektiviteten med bravur. Givetvis tar jag tacksamt emot bevis eller tecken på motsatsen! Ingen tjänar i ett längre perspektiv på att leva i en förfalskad verklighet och det gynnar varken mig eller Piratpartiet om jag kommer undan med dylikt.
Däremot så gör mina åsikter att jag givetvis får ett ökat fokus på integritetsfrågor eller informationspolitik. Detta är inget konstigt utan högst naturligt. För som Sverigedemokrater lystrar efter allt negativt som har med svartskallar att göra (dock lite mer klädsamt maskerat som "islamister" och "muslimer"), så lystrar vänsteranhängare efter saker som rör de mindre bemedlades situation i samhället, ekonomisk ojämlikhet i allmänhet och marknadsaktörer "som skor sig". Det Nya Arbetarpartiets sympatisörer agerar enligt denna tes med fokus på saker som "bidragsfusk" och skattetryck. Som jag återkommande nämnt så är populismen och opportunismen kanske de främsta ismerna i dagens politik vilket också påverkar lystrandet i allmänhet. Kort och gott så lystrar huvuddelen av nyssnämnda skara - om än i varierande grad - på nästan allting som för stunden kan nyttjas för att (bedrägligt) leda till makten.
Med detta sagt, och för att återgå till diskussionen om Ipred mellan Sauk och Engström, så kanske min åsiktsmässiga grund ledde till att det jag poängterat ovan saknar egentlig grund. Min sympati för Engström (som varande piratpartist) gjorde att mitt fokus på oförrätter mot honom (och då indirekt mitt parti och vår politik) uppförstorades. Jag köper att jag ur detta perspektiv säkert kan beslås med bristande objektivitet.
Vad jag dock inte köper är bristande objektivitet hos maktens representanter i allmänhet och då i synnerhet i officiella sammanhang. Ett sådant exempel är poliser som inte håller sig objektiva i relation till sin roll och det förtroende som delegerats dem. Detta har som bekant nyligen aktualiserat via polisfirman Hornstull Hooligans.
Om vi nu håller oss till media och pressen så är deras främsta roll - vilket grundlagsskyddet påtalar - att inte bara respektfullt förhålla sig till utan faktiskt representera objektiviteten. Deras roll som granskare av makten och därmed demokratisk fanbärare tarvar objektivitet. Utan objektiviteten undergrävs förtroendet hos de man representerar, dvs folket och i förlängningen demokratin.
Objektivitet är att närma sig ett ämne opartiskt och därmed även agera på ett sätt som förebygger detta. En förmåga att hålla sig kontrollerad och inte låta känslorna ta överhanden upplever jag som värdefull om man har en roll som förutsätter objektivitet. Jenny Östergren visade dessvärre prov på motsatsen häromdagen då hon i en diskussion om sextrakasserier på Dramaten talade från hjärtat. Dramatenchefen pratade om skådespelares utsatthet i media vilket föranledde Östergren att ge svar på tal:
Kanske kan även detta ursäktas som ett olycksfall i arbetet? För lite sömn och stressobalans kan få den stabilaste att brisera med rätt trigger. Man kan även invända att det inte var något olycksfall alls. Läser man kommentarerna till artikeln på Aftonbladet så verkar många vara positiva till Östergrens rättframma respons.
Jag väljer därför att låta nåd gå före rätt.
Om jag inte är felunderrättad så hölls debatten Engström vs Sauk i november 2008. Tidigare under året hade en romans mellan Jenny Östergren och Niklas Strömstedt blommat ut:
Den senare är en svensk folkkär artist och musiker måhända med sin storhetstid överstånden. Att en moderator i en debatt om Ipred, upphovsrätt och fildelning har en intim relation med en av skivindustrins gunstlingar tycker jag känns en smula besvärande ur perspektivet objektivitet.
När jag nu redan agerat djävulens advokat ett par gånger i inlägget så kan jag lika gärna fortsätta på den inslagna vägen. För ärligt talat, äkta kärlek är ju varken enkel att finna eller underhålla så vem är väl jag att förneka Östergren de energivande känslor som kärleken kan föra med sig? Niklas Strömstedt behöver ju faktiskt inte ha en inställning till Ipred, fildelning och nuvarande upphovsrätt som går stick i stäv med Engströms åsikt bara för att han är etablissemangsartist och skivbolagsrepresentant. Följaktligen är det kanske en smula långsökt att bergsäkert hävda att Strömstedt påverkat Östergrens ställningstagande i frågan?
Jag väljer därför att låta nåd gå före rätt.
Men hur var det nu med Niklas Strömstedts syn på Ipred?
Jo, den var så aktivt ställningstagande att han stod som medundertecknare till en debattartikel i frågan. Artikeln rubricerades som ett rop på hjälp enligt "Politikerna måste våga stå upp mot piraterna". Att ställningstagandet de facto var aktivt framgår också av uppföljningen där Strömstedt får frågan om han helt och fullt står för vad som står i artikeln och då svarar:
Ja, det gör jag.
Fast ärligt talat, att Niklas Strömstedt aktivt tar ställning för den s.k. privatsnutlagen Ipred måste ju inte innebära att hans kärleksobjekt Jenny Östergren har samma inställning. Jag menar, jag själv har ju faktiskt haft relationer med både rökare och moderater trots att jag innan detta haft riktigt svårt med blotta tanken på att kyssa askkoppar (vilket jag överkom) eller att uppskatta sedvanlig moderat politik (vilket jag inte överkom). Några av mina bästa vänner har också hyst en liberal eller moderat ådra. Politik behöver inte vara en vänskapsbarriär.
Men kan jag så kan väl Östergren! Hon är ju dessutom programledare med objektivitetsansvar. Som förmildrande omständighet tycker jag också är att Strömstedt ju faktiskt visade sig vara en smula smygpirat och jag är verkligen inte rätt person att fördöma sådant. Inget kan väl i dessa tider vara mer naturligt då kopieringen är själva grunden för informationseran? Det är absolut ingenting att be om ursäkt för utan en självklarhet om man har grundläggande förståelse för Den Nya Tiden. (Har man inte det så har man faktiskt ingen legitimitet som tyckare.)
Jag väljer därför att låta nåd gå före rätt.
Så vad tycker då Östergren om saker och ting? Östergrens syn på bloggosfären tycks i varje fall inte ligga i linje med min egen erfarenhet. Det kanske beror på att jag är en del av det hon beskriver som "rå bloggosfär"? Detta trots att jag själv inbillar mig vara ett lamm i fårakläder för det mesta. Det vore mycket uppskattat om de som tar sig tid att kritisera "bloggosfären" i andemeningen homogen och stinkande avskrädeshög åtminstone kunde försöka beskriva dels hur de definierar ordet och dels ge konkreta exempel på vad som föranleder kritiken.
Å andra sidan kan synen på bloggosfären ha varit kopplad till en missuppfattning och ett fördomsfullt antagande om personerna bakom bloggarna. Det tycker jag följande åsiktsförändring antyder:
Jag är mest imponerad över att det finns en människa på riktigt bakom alla bloggar. Och hur inläggen så här dagen efter blir än mer betydelsefulla eftersom det faktiskt är Marie, Henrik och Frida som tycker. Och de är alldeles vanliga typer som borstade tänderna i morse innan de hällde upp kaffet och läste tidningen på toa och sen tog de bussen till jobbet och kanske var de fortfarande lite trötta. Som vanliga snälla människor. Inga iskalla åsiktsmaskiner. Jag är något gammeldags på den punkten inser jag.
Då återstår hur det egentligen förhåller sig med Östergrens personliga åsikter kring fildelning, upphovsrätt och Ipred. Tja, det tycker jag följande kommentarer kan ge en antydan om.
Östergren om The Pirate Bay och Piratpartiet:
Varför tar Pirate Bay killarna betalt för att göra reklam på Pirate Bay? Cash som baseras på den trafik som genereras av att andra har producerat attraktiva verk. De har enligt åtalet tjänat så pass mycket pengar att de känt sig nödgade att skatteplanera i olika paradis.
Det är väl bra om de tjänar pengar på att göra en välgärning för folket. Ungefär så försvarade Piratpartiet sig i Nyhetsmorgon i morse.
Idealism är tydligen bara till för upphovsmän.
Östergren om Ipred med Internettroglodyt Jan Guillou som bekväm sköld:
Grått är mjukare än svart och vitt i ipred debatten och fortfarande har ingen svarat på frågan om varför just film och musik ska vara gratis?
Jag väljer därför att avsluta här.
Andra skriver om Ipred och Niklas Strömstedt: Beta Alfa, Jinge, Kulturbloggen, Åsiktsfrihet
Läsvärt: Svensson är något på spåret. Westerholm har hämnd i tankarna. Det proggressiva USA om Obamas demokratiska ambivalens. Aftonbladet lyfter ett tabu. Nyheter24 fortsätter föredömlig men skrämmande rapportering om polisiärt rättshaveri. Slutligen, Swartz spinner vidare på Hornstull Hooligans.
Etiketter: Christian Engström, demokrati, IPRED, Jan Guillou, Jenny Östergren, Niklas Strömstedt, Piratpartiet, pressetik, Stefan Sauk, The Pirate Bay, TV4, upphovsrätt, åsiktsjournalistik
Skrivet av Thomas Tvivlaren @ 16:46
Laddar...
2003-2010
#: Kommentar från
Anonym, 2010-02-20 21.14
TV4 måste inte vara opartiska, enligt avtalet om sändningsrätt som de har tecknat med staten.
#: Kommentar från
E-mannen, 2010-02-21 03.54
När jag började läsa tänkte jag "Men hallå, vad är det nu för partiskt skräp som grävts upp av en PP:are?".
Men när jag bläddrade igenom allt så blev jag imponerad och insåg att det var mer skumt än vad det verkade. Bra grävt!
#: Kommentar från
Thomas Tvivlaren, 2010-02-21 08.38
@E-Mannen: Tackar för värmen och att jag inte är ensam i min reflektion.
Storheter som Mymlan var dock mer inne på att det här var skräp och inget att fästa vikt vid.
Inlägg som länkar till detta inlägg:
Skapa en länk
<< Tillbaka
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]