torsdag, februari 18, 2010
Pinsamt patetisk press
Efter gårdagens fullständiga haveri på Aftonbladet försökte jag få lite kommentarer om det skedda via mailkontakt med Camilla Sundell. Via Twitter har jag även försökt nå Jan Helin. Martin Aagard lade till mig på sin Twitter-bevakning varpå jag skickade ett Twitter även till honom.
Än så länge har dock ingen bemödat sig med ett svar.
I frånvaro av kommentarer så tänkte jag istället spinna vidare på ämnet.
De etiska reglerna staplas i punktform. Jag redogör selektivt de med bäring för gårdagens händelser.
Punkt 1:
Massmediernas roll i samhället och allmänhetens förtroende för dessa medier kräver korrekt och allsidig nyhetsförmedling.
Det tycker jag är en bra början och det låter fint men redan här upplever jag stort svaj mot bakgrund av hur gårdagen utspelade sig.
Punkt 2:
Var kritisk mot nyhetskällorna. Kontrollera sakuppgifter så noggrant som omständigheterna medger, även om de tidigare har publicerats. Ge läsaren/mottagaren möjlighet att skilja mellan faktaredovisning och kommentarer.
Här har både Sundell och Aagård brustit i sitt agerande. Sundell drog som bekant en slutsats som gick stick i stäv med den rapport hon hade som grund för artikeln på ett sätt som fick mig att fundera på om det fanns en dold agenda med i spelet.
Aagård hänvisade till att han var kulturjournalist och det inbegriper, om jag förstod honom rätt, åsiktsjournalistik. Jag tolkar dock punkten ovan som att även åsiktsjournalistik ska vara med sanningen överenstämmande. Jag får också intrycket att om en åsikt förmedlas bör detta också framgå om jag tolkar sista meningens grundintention rätt. Att Aagårds artikel baserades på rena falsarier bör dock vara det primära här och fullt tillräckligt för att ifrågasätta den s.k. journalistik som Aftonbladet bedriver.
Punkt 3:
Löpsedel, rubrik och ingress skall ha täckning i texten.
Redan Sundells ingress slog an tonen om det som ville hävdas, vilket var helt felaktigt så där fallerar artikeln även på denna punkt.
Aagårds artikel var som sagt ett rent falsarium och solosurfande i linje med dennes definition av åsiktsjournalistik.
Punkt 5:
Felaktig sakuppgift skall rättas, när det är påkallat. Den som gör anspråk på att bemöta ett påstående skall, om det är befogat, beredas tillfälle till genmäle. Rättelse och genmäle skall i lämplig form publiceras utan dröjsmål och på så sätt att de kan uppmärksammas av dem som har fått del av de ursprungliga uppgifterna. Observera att ett genmäle inte alltid kräver en redaktionell kommentar.
Varken Sundell, Aagård eller Jan Helin har hört av sig med någon respons till mig och Brokep bemöttes enligt följande igår:
Punkt 10:
Framhäv inte berörda personers etniska ursprung, kön, nationalitet, yrke, politisk tillhörighet, religiös åskådning eller sexuell läggning om det saknar betydelse i sammanhanget och är missaktande.
Den här punkten kände jag först spontant inte var relevant. Sedan stuvade jag om tankarna och kom fram till att den är i allra högsta grad relevant. Punkten påminner om objektivitet och att man inte i onödan skall fästa vikt på saker som ex. Politiskt Inkorrekt har som huvudsyssla i sin strävan att Sverigedemokratisera landet.
Det Aagård och Aftonbladet gör sig skyldig till är ju faktiskt precis det som Politiskt Inkorrekt gjort till signum, dvs man frångår objektiviteten å det grövsta med medvetet syfte att förvränga den bild som läsaren ska få om The Pirate Bay och dess huvudmän.
Punkt 13:
Sträva efter att ge personer, som kritiseras i faktaredovisande material tillfälle att bemöta kritiken samtidigt. Sträva också efter att återge alla parters ståndpunkter. Var uppmärksam på att anmälningar av olika slag kan ha till enda syfte att skada den som blivit anmäld.
Behöver jag ens kommentera denna punkt? Aftonbladets relation till pressetik är i sanning ett kapitel för sig.
Så var det det där med utebliven respons från ansvariga parter. Jag funderade ett tag på om det kunde vara så enkelt att mina propåer om kommentarer helt enkelt inte nått fram? Kanske Aagård och Helin helt enkelt missat Twitterflödet? Verkligen inget anmärkningsvärt i detta informationsbrusets tidevarv, tänkte jag.
Men under tiden jag lekte djävulens advokat så fick jag en ingivelse att undersöka min besökslogg.
Där fann jag en post från MediaCreeper vilket givetvis fick mig att undersöka läget där:
Kan man dra några slutsatser av detta?
Läsvärt: Mattias Andersson påpekar att feghet passar sig inte. Lisa Magnusson är underbar! Kjell Häglund är också underbar! Pirattrojkan Anna, Emma och Klara lägger förslag om ändrat beslutsforum. Louise kängar till sprututbytesfobiker och arbetslinjen. Slutligen, Arkaismer om så kallade kristna värderingar.
Etiketter: Aftonbladet, Brokep, fildelning, Jan Helin, kåranda, Martin Aagård, Piratpartiet, pressetik, pressfrihet, The Pirate Bay, yttrandefrihet
2003-2010
Inlägg som länkar till detta inlägg:
Skapa en länk
<< Tillbaka
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]