tisdag, februari 02, 2010
Kritik tarvar båd' mun och öra
Mattias Bjärnemalm har skrivit ett par internkritiska inlägg som jag funnit högst intressanta. Det är det senare jag tänker återkoppla till även om jag rekommenderar läsning av det förra också.
Jag vill först ta upp ett par punkter som jag spontant noterar innan jag kommenterar allmänt:
1) Den här typen av kritik är i sig själv ett tecken på att Piratpartiet är ett annorlunda parti med en helt annan syn på öppenhet och anpassning inför makten och dess frestelser än den normgivande. (Detta är allmänt menat och inte bara riktat åt Jakop Dalunde eller Ulf Bjereld vars twittrande var orsaken till att jag hittade inlägget tidigare än vad som annars skett).
2) Jag noterar att de mest kritiska rösterna i kommentarstråden är anonyma. Med tanke på sammanhanget ser jag det som en tanke...
Vad vi (medlemmar inom Piratpartiet) måste komma ihåg är just det jag snuddar vid i punkt 1. Vi är inte som alla andra. Vi får inte bli som "alla andra". Vi är unika.
Med detta menar jag inte att frossa i någon slags patetisk egenkärlek och partimässig hybris utan jag vill helt enkelt påminna om att en stor anledning till att vi ens behövs ligger i de etablerade partiernas fullkomliga oförmåga att hantera demokratin på ett sätt som åtminstone jag finner värdigt. Makten och härligheten tycks ha blivit vision istället för att makten förblir ett verktyg för förbättring, förändring och ett medel för det allmännas fromma.
Väljer vi att styra in piratskeppet på den kursen så spelar det absolut ingen roll att vi driver de frågor vi nu driver. I förlängningen så innebär en sådan kursändring nämligen också oundvikligen en urholkning av den partimässiga integriteten. Den som sviker sina principer i tider när de inte hotas och som en konsekvens inte ifrågasätts är förlorad när de utmanas och behövs som mest, exempelvis när vi hamnar i Riksdagen.
Integritet är inte bara att skrika "FRA åt helvete" eller något annat med hög svansföring även om jag givetvis anser att man bör agera enligt dessa fraser som sann värnare av integritet och demokratiska fundamenta. Integritet är också att leva som man lär. Att visa ryggrad. I synnerhet gäller detta för ett parti som vårt där integriteten är en av våra absoluta ledstjärnor. Detta gäller också med tanke på att många av våra frågor till sin natur är svartvita. De är principiella och just därför så måste även vi vara principfasta.
Det som gör saken värre i detta fall är att ämnet också berör transparens och öppenhet. Detta är också en av våra ledstjärnor som är djupt rotad inte bara för att det är ett demokratisk styrmedel med stor potential utan även för att vi vurmar för kultur- och kunskapsdelning à la mottot "sharing is caring". Grundförutsättningen för detta är ju åtminstone delvis att det som ska delas finns öppet och tillgängligt. Givetvis förstår jag att det av rent praktiskt skäl kan vara svårt att anamma detta in absurdum men grundmeningen måste vara just detta.
Det måste finnas en insikt och förståelse hos oss alla att det alltid är bättre att dra fram trollen i ljuset. Spricker de inte så är de inte troll och då har vi något att ta fasta och agera på. För tydlighets skull menar jag inte att Bjärnemalm är ett troll utan det är snarare kritik och frågor jag avser... Vi bör alltså inte sopa saker under mattan bara för att det kanske vore mer gynnsamt ur ett kortsiktigt partipolitiskt perspektiv. Trots att jag är pirat - eller kanske just därför - så anser jag att just detta beteende är något vi låter vara okopierat. Låt de etablerade partierna frossa i detta Fegerleyiska maktagerande bäst de vill. Politisk makt måste vara ett medel och verktyg för förändring och inte tjäna egenintressen.
Opportunismen har nu nått så långt att den gått hela varvet runt. Igår slog mig tanken "det mest opportunistiska man kan göra i dagens svenska politiska ankdamm (inte Ankdam) är att överge opportunismen". Konkretiserat så innebär detta att behovet för att förmedla någon slags intetsägande och utslätad idealbild är så uttjatat och genomskådat att det inte längre funkar.
Fram med liken ur garderoben istället! Framstå som mänsklig och av kött och blod varande. Bejaka öppenhet! Bejaka kritik! Inse att ett akademiskt nonsenssvar baserat på manipulation där man svarar genom att ge ett ickesvar inte har en chans mot "det har jag faktiskt inte tänkt på" eller "jag vet faktiskt inte" om det samtidigt backas upp av äkthet och en verklig förtroendegrund!
Populasen må vara lättmanipulerad - eller i varje fall manipulerbar - men vi är banne mig inte dumma i huvudet. Skillnaden mellan att vara manipulerbar och att vara dum i huvudet är att vem som helst kan manipuleras så länge den som utför manipulationen insett vilka verktyg som fungerar men bara den som är dum i huvudet eller, - för att undvika att låta mer nedlåtande än jag kanske redan gör - saknar kunskap därom, stannar kvar i manipulationens kontroll. Med detta sagt så verkar jag inte vara ensam med denna min insikt om opportunismens död och samtidiga pånyttfödelse ty somligt ser verkligen ut som en tanke.
Av detta följer givetvis att vi som de facto och än så länge äger frågor om öppenhet och transparens inte ska vara rädda för att internkritik framförs i solljuset. Kritik mår bäst av att belysas och aktivt diskuteras. Är den inte berättigad eller ogrundad så spricker den likt ett troll. Just därför bör vi bejaka vår öppenhetskultur. Jag poängterar, vi måste göra det. Vi måste göra det.
Bjärnemalm för också fram påståenden om hans eventuella självpromoverande agenda. En ledande person inom Piratpartiet ska ha yttrat:
Du bör fundera på hur folk upplever dig inom partiet. Det är flera personer som sagt till mig att du har en dold agenda med allt det du gör i partiet.
Jag känner inte till om det som citeras verkligen yttrats men jag har å andra sidan ingen anledning att betvivla det heller. Jag kan mycket väl tänka mig att Bjärnemalm, i synnerhet av personer inom ledningen, kan framstå som självpromoverande. Jag finner honom mycket ambitiös, engagerande och energisk och samtidigt värnande om principer. En klar ledarfigur med andra ord. Detta kan givetvis tolkas som ett hot för någon som redan sitter i ledningen utan att det för den sakens skull är ett hot mot vår politik och vårt parti. Snarare precis tvärtom. Vi måste prioritera kompetens framför den finstilta nepotism som med lätthet uppstår som en inte helt skönjbar konsekvens av för aktivt ryggdunkande och kompisskap.
I sammanhanget bör också lyftas fram en viktig sak som alltför sällan läggs på bordet. Jag hävdar nämligen att allt agerande på något sätt är självpromoverande. Sätten de yttrar sig på varierar dock. Jag använder min blogg för att kanalisera min ymniga mundiarré och mitt än mer ymniga tankeflöde. Det fyller på detta sätt en slags självterapeutisk funktion. Givetvis tycker jag också det är fantastiskt roligt när jag får kommentarer som osar av nätkärlek eller kritik som får mig att tänka ett steg till. Det är en extra morot men inget jag personligen haft som främsta incitament. Vore det inte för att jag hittills varit en obotlig ketchupbloggare så skulle jag också hävda konkurrensen och bloggtävlandet som en tredje motivationsanledning. Jag ser den här typen av "dolda agendor" som oumbärliga och konstruktiva. Det som är potentiellt negativt är när den här typen av godartade incitament nedprioriteras för agendor som inte ligger i det allmännas bästa. Den problematiken blir givetvis mer akut och närvarande när man befinner sig i en maktposition. Behovet att kontrollera den blir följaktligen lika akut.
För att tala i klarspråk, att Bjärnemalm eller någon annan ledande, ambitiös och drivande figur inom Piratpartiet har egna agendor måste vi ta som självklarheter. Hur detta yttrar sig är inte lika självklart och den fråga vi måste ställa oss är då hur vi kommer till rätta med den potentiella problematiken att den egna agendan inte överenstämmer med vår politiks och därmed vårt partis bästa? Jag lämnar frågan öppen tills vidare men uppskattar givetvis förslag och tankar kring detta.
För att runda av detta inlägg, en av de anonyma kommentatorerna skrev följande:
Det du har beskrivit är att DU är en otrevlig belastning för partiet.
Som svar på detta vill jag bara säga att om Bjärnemalm är en otrevlig belastning för partiet för att han anammar det partiet måste stå för så kan Piratpartiet lika gärna tvångsutsluta mig direkt. Jag tänker inte knipa käft om jag anser att kritik behöver påtalas. Däremot är jag givetvis mer än villig att först diskutera saker internt om problem kan lösas på så sätt. Detta uppfattar jag att Bjärnemalm också anser och agerat efter. Lyhördhet och kommunikation på ledningsnivå är därför något som måste prioriteras framöver.
Nu tror jag verkligen inte att jag kommer tvångsutslutas och jag har heller inte någon som helst anledning att frukta något sådant med tanke på hur förbannat bra vi trots allt ändå är som helhet. Jag är stolt över att vara piratpartist och detta hänger inte enbart ihop med de frågor vi driver utan också för att vi har en uppsjö av mycket trevliga, fantastiska och kompetenta människor ombord på piratskeppet.
Avslutningsvis, sett ur de etablerade partiernas situation så tycker jag inte vi ska överdriva den här typen av internkritiska effekter. Det är trots allt inte vi som ACTA:fierat stora delar av den demokratiska processen...
Lockas du också av tanken att kunna påverka och delta i ett parti där ytan spelar mindre roll än insidan? Hoppa då ombord för som du nog förstått har vi ett aldrig sinande behov av kompetenta och engagerade människor!
I en tid när vårt samhälle förändras, formas och utvecklas så snabbt som nu sker; är det då inte av yttersta vikt att ha politiska representanter som verkligen förstår Den Nya Tiden?
Piratpartiet ställer upp i höstens val till Riksdagen. Ställer du upp på Piratpartiet?
Andra skriver: Sultans Blogg, Curtans Blogg
Läsvärt: Viktualiebrodern skriver om sådant som inte fungerar. Sin Trenton guidar verklighetens volk. Josh briljerar med två inlägg där han ger prov på sitt osvikliga sinne för att roligt och tänkvärt återge detaljer ur vardagen. Skivad Lime ifrågasätter Bildts läsförmåga. Även Widham tar sig an Bildt genom att ifrågasätta godhetsdefinitionen. MaGniHaSa ger uttryck för det nog många känner efter partiledardebatten härförsistens. Slutligen, Scaber Nestor som ställer frågan är du lik en kändis?
Etiketter: demokratiförakt, integritet, Jakop Dalunde, kritik, Mattias Bjärnemalm, personlig integritet, Piratpartiet, transparens, Ulf Bjereld, Val Riksdagen 2010
Skrivet av Thomas Tvivlaren @ 15:15
Laddar...
2003-2010
#: Kommentar från
Anonym, 2010-02-02 20.07
Eftersom jag är en av de som skrivit anonym kritik på Mabs site i dag så skall jag ta och förklara här varför.
I första hand är det för att Mab liksom dig använder en blog som kräver inloggning, och det är jag inte intresserad av eftersom jag inte är officiellt representant för PP på någon nivå utan bara en helt vanlig medlem.
I andra hand är det för att jag inte ser någon poäng med att skriva ut mitt namn inom inlägget, det tillför inget eftersom jag återigen inte är officiell representant utan bara vanlig medlem som troligen kommer att rösta på PP, det skulle kunna göra skillnad om jag hade ett ovanligt namn men eftersom jag har ett helt vanligt så tillför det inte ett skit att registrera sig för inloggning, jag kan lika gärna posta anonymt, se själv nedan...
MVH // Peter Andersson
#: Kommentar från
Thomas "Anonym" Tvivlaren, 2010-02-02 20.18
@Peter Andersson: Kul att du hittade hit!
"I första hand är det för att Mab liksom dig använder en blog som kräver inloggning"
Som du märker så går det fint att svara utan någon inloggning. Välj "Namn/URL" som alternativ så bör det vara grönt.
"I andra hand är det för att jag inte ser någon poäng med att skriva ut mitt namn inom inlägget, det tillför inget eftersom jag återigen inte är officiell representant utan bara vanlig medlem som troligen kommer att rösta på PP"
Givetvis så kan man vara anonym (annars skulle jag inte tillåta anonyma kommentarer och jag antar att Bjärnemalm resonerar likaledes). Min poäng var mest att med tanke på att så många av de kritiska rösterna var anonyma så gav det en känsla av att man av någon anledning inte tordes stå för den man var vilket jag tidigare aldrig noterat inom partiet
Det är och har alltid varit "högt i tak" mellan varven fast med en positiv definition. Åtminstone är det min erfarenhet så här lite på håll och utanför partitoppen.
Tack för klargörandet i ditt gall!
#: Kommentar från
Sargoth, 2010-02-03 00.48
Jag tror nog att du den här gången slagit så många huvuden i så många spikar att resten av huset börjat bygga sig självt. I alla fall så har du inspirerat det inlägg som kommer att dyka upp för allmän beskådan och kritik om sisådär en tretton timmar.
Cheers. E:
#: Kommentar från
Thomas Tvivlaren, 2010-02-03 01.27
@Sargoth: Hoppsan, låter spännande och ser fram emot läsningen!
#: Kommentar från
Hanna Dönsberg, 2010-02-03 15.35
Du har så rätt så jag inte riktigt vet vad jag ska skriva. Right! Word. Hallelulja?!
#: Kommentar från
Thomas Tvivlaren, 2010-02-03 15.42
@Hanna Dönsberg: Det du skrev räcker gott och väl. Tack! :)
För övrigt börjar jag tro att det för stunden råder en positiv religiös underton både här och där och "ävriwär" på piratskeppet. :)
Vad som gör det till snudd på ett mirakel är att jag ser det som odelat positivt! :)
#: Kommentar från
Beelzebjörn, 2010-02-03 20.39
Jag hade missat det här fram till idag, och bara hört lite av och till om diskussionen via word of mouth.
... Och nu skrev du blogginlägget jag skulle ha skrivit om det, men bättre än jag skulle ha gjort ;)
Således:
+1 Thomas
#: Kommentar från
Thomas Tvivlaren, 2010-02-03 20.45
@Beelzebjörn: Tack Björn, det värmer!
Fast nu har vi haft islossning så nu är allt bra igen. :)
*passera, här finns inget att se*
Inlägg som länkar till detta inlägg:
Skapa en länk
<< Tillbaka
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]