torsdag, februari 04, 2010
Ismerna är döda! Leve populismen?
En klok person (namn tyvärr glömt) som jag tror forskade i biologisk anpassningsförmåga och överlevnad, dvs evolution, har sagt något enligt följande innebörd:
Vid händelse av ett fullskaligt och globalt kärnvapenkrig så kommer de enda överlevande biologiska organismerna vara råttor och skorpioner.
Med detta i åtanke ska jag styra in på svensk politik. Vi genomlider nu nämligen ett politiskt och fullskaligt kärnvapenkrig med en liknande konsekvens. Innan ni, mina kära läsare, drar alltför förhastade slutsatser så vill jag förtydliga att jag med min inledning alls inte avser personer utan abstraktioner.
Demokratin har ett antal prerekvisit. Demokrati betyder som bekant folkstyre. Ett demokratiskt prerekvisit är följaktligen att folklig förankring och dito inflytande respekteras och förebyggs. Representativ demokrati som vi nyttjar i Sverige kräver även ansvarstagande ledare, dvs ytterligare ett demokratiskt prerekvisit. Ledare som står upp för demokratiska fundamenta samtidigt som de är lyhörda. Utan vare sig respekt för sina väljare, dvs lyhördhet, eller respekt för det demokratiska systemets nödvändigheter, exempelvis genom att visa ansvarstagande när dess fundamenta hotas, så får vi en högst dysfunktionell demokrati. Jag skulle faktiskt drista mig till att hävda att vi då får en skendemokrati med kleptokratiska undertoner. Demokratin blir ett medel främst för egen vinning och status. Eller som jag ofta återkommer till, makten blir ett verktyg i egenintressets istället för allmänhetens tjänst. Tappas syftet med den politiska makten bort, dvs att vara ett medel för politisk vision och förändring, så urholkas även demokratin.
Som pirater är vi naturliga värnare av demokratin och dess fundamenta. Vi slåss och verkar för rättssäkerhet, integritet, åsiktsbildning, yttrandefrihet, öppenhet, Internet, kulturspridning etc. Alla dessa är oumbärligheter i en framtid där demokratin förädlas och bättre motsvarar dess nuvarande existensberättigande funktion.
Som en konsekvens av detta får vi lätt naturliga favoritmotståndare. Det finns numera en uppsjö dylika men för att hålla oss till politiken så associerar jag först och främst till Big Bros. Benito & Bodstürm. Tätt följd av Little Sister Beatrix. Ihopklumpade bildar de antifrihetstrojkan The Three Bees.
Det finns en potentiell fara med ett (omedvetet) fokus på personer istället för det de representerar.
Jag tror nämligen vi gör oss en otjänst när vi inte ser bortom det uppenbara och det mest påtagliga. Nyssnämnda antidemokrater är visserligen några som vi fortsatt måste vara alerta på att mota i grind. Detta innebär dock inte att vi får glömma bort vad som till stor del kännetecknar dem och, åtminstone delvis, den rådande utvecklingen.
Det som i synnerhet ligger till grund för den här utvecklingen är populismen. Maktmänniskor som antifrihetstrojkan The Three Bees (B, B & B) älskar populismen då den är ett fantastiskt verktyg för att uppnå makten och härligheten. Att det är ett bedrägligt sådant spelar ingen roll då våra största partier med bravur frångått principen att makten först och främst måste vara ett medel för förändring och politisk vision. Den bör, får, kan inte bli ett egenintresse om man har någon som helst respekt för demokratin som styrelseskick.
Paradoxalt nog - och som en parentes - så tror jag också att missbruket av populismen bland de etablerade partierna är en stor bidragande orsak till att landets mest populistiska parti, SD, står och knackar på Riksdagsporten. Brist på lyhördhet under en period som präglats inte bara av ekonomisk ojämlikhet och allmän ekonomisk kräftgång utan, kanske framförallt, stora förändringar är en mycket bra grogrund för den sorts "politik" som Sverigedemokraterna populistiskt omfamnar.
Populismen gör att man gärna utnyttjar de som populasen ändå hatar. Ett agerande bottnande i svammelfloskeln "sunt förnuft". Är det inte pedofiler och terrorister som ska bekämpas så är det dess naturliga motsatser, barn och det fria demokratiska samhället, som får tjäna som hot respektive slagträn. I synnerhet om det dessutom - och på ytterst kort sikt - leder till ett effektivare rättssystem. Effektivare på samma sätt som diktaturer är potentiellt effektiva. Effektivare med betydelsen kostnadsbesparande ty rättssystem och rättssäkerhet kostar. Effektivare som demokratiskt inkompatibelt. Effektivare som i motreaktionen att det förhoppningsvis ger ökad förståelse för att en demokrati inte bara kräver folklig förankring utan även ansvarstagande ledare som står upp för demokratiska fundamenta utan avkall på lyhördhet.
Populismen är därför till sin natur antidemokratisk men med beaktande av det senare kanske ändå demokratins framtid? Populismen är för övrigt en tvillingism med opportunismen som jag också hävdar upplever en liknande motreaktion nyligen beskriven enligt följande:
Opportunismen har nu nått så långt att den gått hela varvet runt. Igår slog mig tanken "det mest opportunistiska man kan göra i dagens svenska politiska ankdamm (inte Ankdam) är att överge opportunismen". Konkretiserat så innebär detta att manipulationsmetoden att förmedla någon slags intetsägande och utslätad idealbild är så uttjatad och genomskådad att den inte längre funkar.
Få om någon har väl missat att de stora klassiska ismerna, som en ren konsekvens av omfamnandet av den ism inlägget behandlar, slaktats på antidemokratins altare. De mest tongivande och dominerande representanterna för liberalismen, socialismen, ja till och med den frihetliga konservatismen, har förvanskat sin ideologiska och idémässiga grund in absurdum. Allt för det maktfokuserade strävandet mot den stinkande, gråa, kletiga mittsörja som enligt politisk trianguleringskonst är räjongsmässig preferens. Detta trots att området varken kännetecknas av guld och gröna skogar eller tinnar och torn och prinsessor som får sina prinsar. Tvärtom är området ett omfångsrikt kalhygge där allt levande sinat och där frånvaron av fågelkvitter gör tystnaden plågsamt talande.
Det jag försöker komma till är att de frågor som vi inom Piratpartiet värnar om har en djupare dimension bortom den som vissa fullkomligt verklighetsfrånvänt förringar och reducerar ned till "stöld" och "generation gratis". Vi måste verkligen förstå att de som tror att Internet handlar om att stjäla har inte bara missat den juridiska definitionen av stöld. Framförallt har de missat att Internet har renderat ett paradigmskifte. Utan denna grundläggande förståelse förstår man inte heller varför skillnaden mellan att nyttja "afk" istället för "irl" är så himmelsvid. Den senare baseras på att Internet är en teknisk gadget som går att välja bort. Den förra innebär förståelse för att Internet inneburit ett paradigmskifte och är allt annat än overkligt.
Internet är alltså ingen tv, radio eller vattenkokare som vi förstrött använder när ett behov uppstår. Internet är vårt samhälle. Vi är Internet. Att det sedan finns ett utanförskap och ett nytt slags klassamhälle gör inte denna definition mindre giltig. Tvärtom så påtalar detta behovet av en informationspolitisk klasskamp. Trenden går nämligen åt det hållet att har man inte förstått Den Nya Tiden och dess möjligheter eller svårigheter finns det snart bara två platser kvar i samhället där man platsar. Det ena är arbetsförmedlingen. Det andra är Rosenbad.
Vänligen notera att jag absolut inte menar att alla måste vara IT-konsulter utan bara att man måste vara ett barn av sin tid och kunna förstå och använda de verktyg som står till buds. Jag ser heller inte utanförskap som något positivt utan vill bara upplysa om problematiken. För de facto är det så att så länge vi som demokrater och väljare lojt och - faktiskt - oansvarigt attraheras av nonsenspolitik där lösningen på allt antingen är "ut med svartskallarna" (översatt från Sverigedemokratiska) eller den heliga "arbetslinjen" så misstänker jag att vi inte har så mycket i framtiden att göra. Jag förväntar mig inte behöva förklara den Sverigedemokratiska floskelns brister och den senare är ett uppslag för åtminstone ett helt nytt inlägg så jag tar mig friheten att lämna detta åt sidan.
Jag vill innan jag rundar av be om en sak. Fundera lite på om det spelar någon roll om de ledare vi väljer att representera vårt land och vår demokrati har full förståelse för det paradigmskifte som skett. Har du själv inte gjort det? Har du frågor som saknar svar? Upplever du oro inför framtiden? Känner du dig glömd och förbisedd? Har du svarat ja på många av dessa frågor så tror jag det finns en överhängande risk att du tilltalas av enkla "lösningar" som exempelvis ett fokus på minskad pigmentdensitet bland befolkningen eller tomma ord och löften som präglas av nostalgi och dåtid trots att ingen tidsmaskin finns.
Jag tror - nej jag vet - att Piratpartiet inte har lösningen på alla problem. Däremot är jag fullkomligt övertygad om att utan en grundläggande förståelse för Den Nya Tiden och dess möjligheter så kommer vi fortsätta att stå och stampa på samma fläck. Vi måste helt enkelt lära oss krypa innan vi kan gå och då duger det inte att betrakta stillasittande som en lösning. Stagnation skapar ingen utveckling som bekant. Det finns enorm potential i svärmen och ett ökat allmänt deltagande är en förutsättning för en levande demokrati där avarter som populism och opportunism försvåras. En levande demokrati är en förutsättning för ett realiserande av grundintentionen att sprida inflytandet bortom de redan maktbehängda och privilegierade. Den här typen av frågor är sådana som Piratpartiet direkt och indirekt verkar genom och lever för.
I en tid när vårt samhälle förändras, formas och utvecklas så snabbt som nu sker; är det då inte av yttersta vikt att ha politiska representanter som verkligen förstår Den Nya Tiden?
Piratpartiet ställer upp i höstens val till Riksdagen. Ställer du upp på Piratpartiet?
Läsvärt: En Skivad Lime i en storm av förutfattade meningar. Blogge skriver om en inomsystemisk statskupp. Bloggmästare Farmor Gun har en tvådelade inläggsserie av intresse (I, II). Eva-Britt skriver om Libyenaffären. MiNi noterar rejält demokratisvaj i uttalanden från MP och V. Sist och roligast, Marcin som utbildare i Den Nya Tiden.
Etiketter: arbetslinjen, Benito Reinfeldt, demokratiförakt, den nya tiden, framtid, Madame Beatrix, opportunism, Piratpartiet, populism, Sverigedemokraterna, Thomas Bodström, Val Riksdagen 2010
Skrivet av Thomas Tvivlaren @ 22:27
Laddar...
2003-2010
#: Kommentar från
Markus "LAKE" Berglund, 2010-02-06 10.54
Bra inlägg, igen! (Och tack för länken!)
Bara en liten detalj - i första uppräkningen glömde du bort myror. De kommer sannolikt att vara betydligt mer dominerande å jorden, efter ett kärnvapenkrig, än exempelvis skorpioner. Jag studerade ämnet en del när jag skrev mitt specialarbete på gymnasiet om just det ämnet. ;-)
#: Kommentar från
Thomas Tvivlaren, 2010-02-06 11.39
@Lake: Tackar!
Angående myrorna och skorpionerna så får jag skylla på mitt sviktande minne. Tack för påpekandet! Svärmen FTW. :)
Inlägg som länkar till detta inlägg:
Skapa en länk
<< Tillbaka
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]