torsdag, januari 21, 2010
USA kopierar Ted Gärdestad
I min barndom så hade jag turen att av min närmaste omgivning och mina föräldrar mötas av förmaningar och vägledningar som hade som främsta grund att gynna mitt välbefinnande, min utveckling och ge ett allmänt hum om vad som är rätt och som är fel. Som en konsekvens av detta inbillar jag mig att grunden lades för att jag skulle bli den någorlunda hyvens och rättskaffens person jag nu blivit. (Käften! [copyleft Joshen])
Som barn var jag rätt envis. Min salig mor berättade för mig att jag som spädbarn vid något tillfälle var riktigt sjuk med hög feber och därför var i behov av medicin. Det krävdes en halvtimme, två sjuksköterskor, en avdelningsläkare och en docent innan den troligtvis osmakliga kombinationen av välgörande kemikalier ens kunde appliceras i min mun. Det krävdes en Tvivlare och en bråkdel av en sekund för att spotta ut densamma. När jag till slut fått i mig medicinen så muttrade docenten att "ja frun, om den här pojken använder sin envishet så kommer han att gå långt". Men inte fasen stämde det. Det finns ju tunnelbana.
Min första poäng är att maktförhållandet mellan barnet och dess vårdnadshavare förvisso följer naturligt men också av ren nödvändighet. Ett barns behov måste tillgodoses och dessa behov förstås ofta inte av barnet själv pga den omognad och okunskap barnet som ett de facto oskrivet ark besitter. Ibland behövs saker som smakar illa och - kanske än mer vanligt i dagens samhälle - ibland måste även saker som smakar gott undvikas. Av detta följer att utan blind tro och auktoritär makt (inom rimliga och nödvändiga gränser vill säga) så omöjliggörs relationen och funktionen mellan barnet och vårdnadshavarna. Med detta sagt så är kanske det främsta beviset för hur farlig blind tro och auktoritär makt faktiskt har potential att vara just att så många sargade och olyckliga människor är frukten av sin barndom. Makt tarvar ansvar. Tro tarvar...tja, ofta dårskap och ibland en kyrka.
Detta leder oss in på huvudpoängen med detta inlägg.
Världens mäktigaste land envisas med att utöva sin makt på ett högst oansvarigt sätt. Världens mäktigaste land envisas också med att paradoxalt nog bete sig som ett litet barn. Denna kombination är, för att uttrycka sig diplomatiskt, olycklig och drabbar inte bara landet själv utan även dess omvärld såväl direkt som indirekt. Jag talar givetvis om USA, "världens största demokrati".
Vi har nu en situation där politics by fear frodas. Det cowboylogiska "kriget mot terrorismen" rusar på med fortsatt intensitet. Det känneteckar också en substanslöshetens politik där hot skapas och förstoras för att etablera grund för minst sagt tveksamma handlingar och ageranden. Den ena heliga demokratiska kossan efter den andra har slaktats för denne ologiska och besinningslösa maktlek. Olagliga telefonavlyssningar, ruckandet på habeas corpus och juridiska ordvrängningar som "illegal combatants" etc har använts för att försvara ett krig som inte ens går att vinna då det de facto inte existerar enligt den gängse militära definitionen. Världen är i sanning tokig! Idéer kan helt enkelt inte bombas till döds. I den mån de kan det så sker det i varje fall inte med avancerad pyroteknik utan genom att göras överflödiga och orimliga genom liberaliseringar där folket och dess vilja prioriteras.
Som redan nämnts så påverkas även omvärlden av USA:s maktlekar. Aktuellt är att det uppstått en konflikt mellan USA och EU vad gäller tillgång till SWIFT-data. SWIFT hanterar internationella banktransaktioner och är givetvis högintressant för ett politiskt rollspel med höga insatser i en tid där tillgång till stora informationsmängder i sig är ett vapen och konkurrensmedel. Detta är ett frö till vidare diskussion och högintressant ur perspektivet Informationseran. Informationsflöden och hur information distribueras, kommuniceras, filtreras och hanteras är av fundamentalt intresse för samhällsutvecklingen. Dessvärre har inte våra etablerade poltiker förstått den fulla vidden och betydelsen av detta.
Piratpartiet är det enda svenska politiska parti som har fokus på informationspolitik.
Piratpartiet är det enda svenska politiska parti som har förstått att i Informationseran är informationspolitik inte en dessert utan en näringsrik del av huvudrätten.
Idag framkom även att USA avser att propagera för att nakenskanning på Europas flygplatser införs på generell basis. Det finns en stor ironi i att landet som finner det naturligt att censurera nakna bröst i finkultur som Fanny & Alexander, klassar Madicken som gränsande till barnporr och i övrigt har en mycket märklig allmän syn på nakenhet, moral och sex nu mha teknik vill dra trosor och kalsonger av hela världens befolkning. Att USA dessutom är världens största producent och exportör av porr börjar alltmer se ut som en tanke i dessa tider när amatörporren tycks vara mer eftertraktad än den plastigt silikonfyllda och Viagraresta.
En kulturell paus är på sin plats (fortsättning följer så häng kvar):
USA beter sig som ett skrikande och omoget barn vid godishyllan i lokala snabbköpet. Ett barn som egenkärt och världsfrånvänt slänger sig på golvet och skriksnyftar "jag vill ha en egen måne" med en förväntan att omvärlden skall ta ned den åt dem. USA är dock inget barn. USA är tvärtom en vuxen med storhetsvansinne, vapenfetisch, hämndmentalitet, prepubertal bildning och ett stort och kontinuerligt nyttjande av anabola steroider. USA har även en och annan bundsförvant som av rent och skärt egenintresse, tycks det, hoppar på det globala skolgårdmobbarmanéret. Ett sådant land är Sverige vars landsfader Benito Reinfeldt redan genomkuppat FRA-lagen till USA:s stora glädje. Ipred-lagen har trots att det är ett EU-direktiv också sin grund i USA då fröet är sprunget ur den starka copyrightlobby som till största del utgår från USA. Att AB Sweden inte har så mycket att sätta emot USA Inc kan jag på ett logiskt plan ha viss förståelse för. Att man för den sakens skull manipulativt utestänger folket och respektlöst ignorerar folkviljan är dock ett flagrant exempel på demokratiförakt. Ska jag sodomeras så vill jag åtminstone ha rätten att bestämma det själv.
Är det inte skrämmande att ett så grundläggande behov som demokratin och dess absoluta prerekvisit är så otillfredställt att mattan per automatik rullats ut för ett nytt parti med ett måhända barnsligt namn men med vuxna värderingar? Borde vi inte som fria medborgare i ett demokratiskt samhälle som Sverige kunna begära att våra folkvaldas insikt i relation till demokratin sträcker sig bortom förmågan att stava till ordet?
I en tid när vårt samhälle förändras, formas och utvecklas så snabbt som nu sker; är det då inte av yttersta vikt att ha politiska representanter som verkligen förstår Den Nya Tiden?
Piratpartiet ställer upp i höstens val till Riksdagen. Ställer du upp på Piratpartiet?
Läsvärt: Opassande skriver bl.a. om nakenhet och tyskar som drar ned brallor. Viktualiebrodern, en av mina nya favoritbloggar, skriver påfallande ofta inlägg som inte behöver bäst-före-stämpel. Jag lyfter några exempel på detta. Svensson skriver sylvasst om Calle Hycklare. Polska piraten misstänker att Polisen i Umeå bedriver piratpartilobbying. Slutligen, ägnar sig Ia, en av mina äldre favoriter, åt gapskratt och att pimpla kaffe utan grädde.
Etiketter: Benito Reinfeldt, FRA, IPRED, nakenscanning, orwell, Piratpartiet, SWIFT, säkerhet, Ted Gärdestad, terrorism, U.S.A., Val Riksdagen 2010
Skrivet av Thomas Tvivlaren @ 13:07
Laddar...
2003-2010
#: Kommentar från
Bengt Jonsson, 2010-01-21 13.53
a) Jag är småbarnspappa och känner mig berörd. Fast att inte göra om sina föräldrars misstag betyder väl att man gör andra istället...
b) Det finns en anledning till att vuxna slutar uppföra sig som barn: Det skadar en själv mest.
Nu är USA:s kassakista tom. Mest skulder. Fall på eget grepp.
Jag tror ju att det var strategin hos Bin Ladin & co från början. Satsa litet och sedan sätta sig ner och vänta på att motståndarens dokumenterat omogna beteende kommer att avgöra.
PS. Tack för supporten!
#: Kommentar från
Björn Felten, 2010-01-21 14.29
Fullkomligt lysande!
*visslingar och applåder*
(Fast skall man vara riktigt petig, så är USA faktiskt inte en demokrati utan en demokratisk republik. Själv förstår jag inte riktigt skillnaden, men alla mina USA-kompisar är jäkligt noga med att påpeka detta. :) )
#: Kommentar från
Thomas Tvivlaren, 2010-01-21 14.40
@Bengt Jonsson: "Jag är småbarnspappa och känner mig berörd. Fast att inte göra om sina föräldrars misstag betyder väl att man gör andra istället..."
Så sant. Värt att komma ihåg då är att misstag gör alla och är i regel ingen katastrof så länge man lär sig av dem. Där har USA något att ta lärdom av.
"Jag tror ju att det var strategin hos Bin Ladin & co från början."
Tanken svindlar då den är så genial och så klockrent bygger på att man korrekt iakttagit det amerikanska sinnelaget och normala sätt att "lösa problem". Den har dock slagit mig med.
@Björn Felten: Tack Björn! Förstår inte heller riktigt skillnaden heller mellan demokrati och demokratisk republik. Ok, den är kanske mer distinkt formulerad i det senare fallet. Ska dock ha det i åtanke och luska lite mer i det där... (Som du märker så figurerar du inte i det här inlägget vilket beror på att jag min vana trogen finner uppslag till nya inlägg vart jag än vänder mig. Det kommer dock... )
#: Kommentar från
Thomas Tvivlaren, 2010-01-21 14.41
@Bengt Jonsson: Glömde slutrefrängen...
"Tack för supporten!"
Skyll dig själv när du skriver så genomtänkt och bra! ;)
Inlägg som länkar till detta inlägg:
Skapa en länk
<< Tillbaka
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]