Aktuellt:

My blog is worth
SEK 199,280.14
(2008-12-02).
How much is your blog worth?

Julklapp till Emma Bohlin, Kris(t)demokrat

Inför det gångna valet till EU-parlamentet så valde Kris(t)demokraterna att i substanslöshetens sanna anda "förnya" sig genom att lyfta fram en representant för ungdomen istället för den kompetenta ungdomen. Följaktligen så fick tuttlisan Ella Bohlin agera affischnamn trots att hennes åsiktsagenda präglades av allt annat än fräsch förnyelse och verklighetsnärvaro. I själva verket var Bohlin precis raka motsatsen till nytänkande och virilitet då hennes livsåskådning var av gammeltestamentlig natur. Med detta mästerliga kandidatval så framstår Göran Hägglunds flirt med populismen i form av texten om "verklighetens folk" som helt följdriktig. Mer substanslöshet, mer tomhet à la Fegerleyismens måtto att makten är ett självändamål och inte främst ett medel. Att makten kan tas och bibehållas med substanslöshet vittnar dessvärre de senaste årens svenska politik mer än väl om. Frågan är dock om det är möjligt att profilera ett parti medelst substanslöshet? Det känns som vägs ände därmed inte bara nåtts utan passerats.

Nåväl, det är dags att fortsätta tömningen av julklappsäcken och till Ella Bohlin ger jag därför BBC-dokumentären "Darwin's Dangerous Idea". Det är en mycket välgjord miniserie i tre delar som beskriver Darwins arbete och hur dennes betydelsefulla forskning påverkat historien och alltjämt påverkar vår nutid.

Smakprov finns här.

Läsvärt: Svensson om det omöjliga i att bekämpa terrorism med repression. Josh om deltagarkultur. Swartz skriver om legendarisk hackersammankomst. Intensifier gör en intressant konceptuell genomgång av nättjänsten. Klara utvecklar hur Piratpartiet drivs av endokrint bränsle.

Etiketter: Amelia Andersdotter, Darwin, demokrati, Emma Bohlin, Fegerleyism, julklapp, kreationism, politik, ungdom

Skrivet av Thomas Tvivlaren @ 14:33 6 kommentarer Länkar till inlägget

Julklapp till Barack Obama

Med tanke på den globala ekonomiska krisen i allmänhet och den amerikanska i synnerhet så borde alla utgiftsreducerande initiativ vara av godo för det stora landet i väster som numera bara är en skugga av sitt forna jag. Att man alltjämt krigar på kredit och inte på långa vägar börjat närma sig en ordning i det ekonomiska kaoset som genererats under flera årtionden gör inte saken bättre. Därför blir julklappen till U.S.A.:s president Barack Obama filmen "The Union - The Business Behind Getting High". Landets totalt misslyckade s.k. krig mot narkotikan har lett till noll och intet i faktiska resultat. Det man istället åstadkommit är att man har en topplacering på listan över världens mest fängslade medborgare och en eskalerande budget för fängelser och fångvård.

Att tvinga på folket moral ovanifrån genom lagstiftning är till sin natur dömt att misslyckas då det i ett fritt demokratiskt samhälle är folkviljan och samhällets faktiska värderingar som måste ligga till grund för lagstiftningen och inte tvärtom. Utan denna insikt havererar till slut rättssystemet då det faktiskt bygger på frivillighet, dvs att laglydigheten blir en naturlig konsekvens av att den anses någorlunda legitim bland allmänheten. Detta gäller oavsett om det man moraliserar över är marijuana som i USA eller fildelning i Sverige.

God Jul Barack!

Läsvärt: Blogge agerar florist och tar en viktig poäng vad gäller skillnaden mellan person och idé. Caught In the Act tar upp lawful intercept i proprietär mjukvara. Slutligen tar Felten upp medborgarlön.

Etiketter: Barack Obama, dokumentär, droger, fildelning, film, folkstyre, lagstiftning, moral, USA

Skrivet av Thomas Tvivlaren @ 18:44 0 kommentarer Länkar till inlägget

Julklapp till Piratpartiets riksdagskandidater

Tomten drabbades av ett utmattningsinducerat sammanbrott häromkvällen och delegerade mig och andra att dela ut några återstående klappar till de som gjort sig förtjänt av det. Härmed inleds denna försenade julklappsutdelning.

Vilka som får representera Piratpartiet i Riksdagen, vore det så förträffligt att vi tar oss in, är ännu inte bestämt. Primärvalen pågår dock för fullt och jag grunnar intensivt på vilka jag tycker platsar bäst.

För ett parti som Piratpartiet, som i mina ögon är det mest principfasta och idealistiska alternativet i svensk politik idag, så tror jag det är mycket viktigt att partiet som helhet och dess representanter håller hårt på detta. Att vi dessutom är det främsta (somliga skulle nog med rätta vilja korrigera mig och hävda att vi är det enda) integritetsvärnande alternativet gör att vi då självklart också bör visa ryggrad och integritet även i hur vi tar oss an den politiska maktens finrum. Jag är livrädd för att vi får in kandidater som precis som det gamla politiska etablissemanget börjar prioritera annat än det vi verkligen kämpar för. Med "annat" avser jag då främst egennyttan och den egna karriären. Jag hade önskat en diskussion kring hela konceptet "politik som karriär" då jag själv anser att den är en stor bidragande orsak till att det nuvarande politiska systemet sakta men säkert tycks ruttna från insidan. Den svenska politiken har för många karriärister som ofta sedan tonårsben fostrats att bli lydiga, oproblematiska och partitoppsvänliga när de väl hamnar i maktposition.

Den pinsamma floskeln "partipiskan" är för mig den största symbolen och indikatorn på denna röta. Annie Johansson, Fredrick "Fegerley" Federley och Johan Linander, dvs Centerns s.k. frihetstrojka innan valet 2006, gjorde parodi av såväl klassisk liberalism, väljarrespekt, demokrati och sist och kanske inte minst tron på ungdomen som en stark och förnyelsedrivande kraft. De representerar alla tre den s.k. Fegerleyismen som kännetecknas av generell principlöshet i kombination med egennyttan som medel, mål och vision.

Vi minns alla vad som hände vid FRA-omröstningen. Partipiskan ven och plötsligt framstod Annie Johansson som en principlös och naivt undergiven skolflicka. Linander kompletterade genom att på sin blogg visa på en trolig doktorsgrad i Dubbeltänk. Federley fick representera pricken över i (som i Integritetsförakt) genom att från talarstolen dels framföra en kärleksförklaring till mamsen, dels avverka en halv näsduksfabrik.

Allt detta ryggradslösa och amöbaliknande krumbuktande för den s.k. partipiskan som i det här konkreta fallet inte var något annat än rädslan för att bli av med känslan och upplevelsen av makt och privilegier. Det är riktigt illa ställt med demokratin när den tillåts definieras av personer som istället för förebilder som Rosa Parks, Nelson Mandela, eller vilken annan verklig ledarskapsikon som helst med ryggrad och starka principer, har Joakim von Anka och Machiavelli.

Jag tror och hoppas att den absoluta majoriteten av våra riksdagskandidater drivs av principer och värderingar så det här är absolut ingen latent anklagelse riktad mot er. Däremot så vill jag betona att makt korrumperar och för att mota Olle i grind bör ni göra en rejäl minnesanteckning om detta redan nu. Ifrågasätt dig själv och dina personliga mål och notera dina principer och din nuvarande situation och gör sedan kontinuerligt en reflektion framöver om dina principer och åsikter urholkats och i så fall varför.

Personligen anser jag att vi bör kopiera Miljöpartiets strategi mot maktkåtheten, dvs att vi börjar tillämpa en rotationsprincip där man tidsbegränsar kandidaternas vistelse i maktens finrum såväl externt som internt. Detta skapar också en morot för att garantera (makt)kunskapsspridning nedåt i partiet vilket genererar återväxt och förhoppningsvis minimerar risken för partimässig stagnation. Andra förhoppningvis maktkåthetsdämpande åtgärder är att reglera ersättningsnivåer inom partiet. Jag ifrågasätter verkligen de tongångar jag uppfattat som antyder att ersättningsnivåerna inom partiet skall jämföras med "marknadsersättningar". Även om vi skulle göra det så måste vi inse att vi i så fall måste jämföras med nystartade marknadsaktörer som har en bra bit kvar till "break even". Vi har en högst begränsad budget och har dessutom betydande intäkter i form av donationer från gräsrötter varför vårt ekonomiska ansvar och omdöme bör präglas av återhållsamhet och väljar- respektive medlemsrespekt. Med tanke på vår ofta EU-kritiska hållning bör vi också ta oss en funderare på hur lämpligt det är att vi vänjer oss vid de pengaströmmar som genereras via EU. Vi kanske t.o.m. bör börja diskutera och definiera ekonomisk integritet?

Nåväl, jag utlovade inledningsvis en julklappsutdelning och denna första julklapp går till våra Riksdagskandidater och består av Björn Afzelius låt "Fri som en fånge". Låten har ett grundläggande budskap som jag hoppas ni kan ta till er trots eventuell avsky för gubbrock eller 68-rörelsen och dess frontfigurer. Budskapet kan även läsas här.



Läsvärt: Josh briljerar om bildelning och Trollywood. Opassande reflekterar över generationsklyftor. Bakke tipsar om integritetshumor och skriver även om etergnäll. Svensson räknar muslimer. Annarkia noterar en tjuvstartad valkampanj.

Etiketter: 1968, Björn Afzelius, demokrati, integritet, julklapp, makt, Miljöpartiet, Piratpartiet, Val Riksdagen 2010

Skrivet av Thomas Tvivlaren @ 14:07 8 kommentarer Länkar till inlägget

Googles vägar äro outgrundliga

De flesta som bloggat ett tag och har någon slags statistisk kontroll över sin blogg har nog sett att besökarna tagit vägen via Google ibland via mycket märkliga sökord. Under de senaste dagarna har jag fått ett par stycken som verkligen stuckit ut. Om den första är ett upptåg av mina kära vänner som har en historia bakom sig av att vilja överraska storligen på bemärkelsedagar så vill jag redan nu be att få upplysa om att min hud vill jag trots allt behålla i naturligt skick:

tatuera thomas tvivlaren

Nog för att jag förstått att det är finanskris och att det numera snudd på tycks krävas minst filosofie kandidatexamen för att få äran att skura ett golv men att det var så här (illa) det visste jag inte:

utbildning till yrkesmördare

Båda dessa sammantaget skulle ju också kunna kombineras och ses ur ett perspektiv där mitt infrekventa bloggande kan ha retat upp människor långt mer än tidigare befarat... Vi snackar blogghat här!

Etiketter: Google, SEO, sökord

Skrivet av Thomas Tvivlaren @ 22:44 0 kommentarer Länkar till inlägget

När tegelstenarna inte räcker till

Piratpartiet drabbades häromdagen av en ren och skär terrorattack¹ i form av ett guilt-by-hallucination från Fredrik Malm, Volkpartiet "Liberalerna", som avfyrade kärnvapenmissil i glashus. Hur var det nu med de liberala grundvärderingar som partiet tidigare ansåg som sina? Inte nog med att både FRA och Ipred till synes anses vara så där härligt "liberalt" så man drivit äkta klassiska liberaler annorstädes. Man tycks inte heller ha några som helst problem med att tillhöra det politiska etablissemang som de facto satt i system att relatera till makten som ett mål istället för ett medel. Populismen omfamnas med emfas istället för att förfäktas. För att spinna vidare lite på Malms maktbetingade delirium så bör kanske Adolf Hitler, den politiske mästerpopulisten, anses vara förlaga till det styre som sodomerat befolkningen de senaste åren? Helt plötsligt bringas måhända fullständig klarhet i den svenska kopplingen till stölden av Auschwitzskylten?

Bor månne Fredrik Malm och Fredrik Fegerley vid samma kärnkraftverk? Det verkar strålat sönder såväl självinsikt, principer och rationellt tänkande samtidigt som det förstorat den narcissistiska tumören till att snart konkurrera med vår Stockholmska huvudarena i storlek.

Fotnot:
1) Det är inte jag som omdefinierat terrorbegreppet till att betyda vad-man-nu-känner-är-ondskefullt-för-dagen så eventuella propåer kring detta ordbruk bör med fördel riktas till Vita Huset i Washington, Europaparlamentet i Bryssel alternativt Rosenbad i Stockholm (attention: Benito R.).

Läsvärt: Lidl orsakar ännu ett offer i nyfattigdomens Moder Svea. Mitt val att ha Josh bland mina toppkandidater befästs ytterligare. Opassande tipsar om alternativ till det sedvanliga julklappsslösandet. Christian Engström kommenterar Sigfrids positiva vurm för de föräldralösa.

Etiketter: demokrati, Fegerley, Fegerleyism, Fredrick Federley, Fredrik Malm, liberalism, statsterrorism

Skrivet av Thomas Tvivlaren @ 14:33 2 kommentarer Länkar till inlägget