tisdag, januari 06, 2004
MC-relaterat
På den tiden när jag var med i Hells Angels så var jag inte hang-around till Blogspot. Vaken nu? Bra...då ska jag sluta ljuga men jag tänker fortsätta på MC-temat. Anledningen är att jag såg en ZZ Top-inspirerad snubbe på pendeltågsperrongen. Han hade, förutom besynnerlig gång och lite dubiös uppsyn, en jacka med Outlaws Sweden emblem. Blev lite fascinerad av att även MC-gängen anpassar sina uniformer till det bistra klimatet i den här delen av världen. De har organisation må jag säga.
Inte helt oväntat så fick jag lite tankar på andra MC-relaterade händelser tidigare i mitt liv. Inte så intressant kanske men har inte så mycket annat att skriva om idag så om du vill gnälla, gnäll annorstädes!
Den första händelsen var för ca 4-5 år sedan. Jag jobbade som programmerare/systemutvecklare/teknisk projektledare/säljstöd/kundsupport/kakmonster (fasen vad sekreteraren gnällde...men med tanke på att det var enda betalningen för de 4 timmar övertid/dag jag hade som snitt då så är samvetet inte särskilt svart! Åtminstone inte av den anledningen.). Jag skulle på tjänsteresa till Skåne. Vår säljare där bodde i Staffanstorp som förutom att vara hans hemort även härbärgerade Hells Angels Sweden. Full av förväntan och med uppspärrade ögon och öron ägnade jag dagarna åt att spana efter dessa rullande samhällsutbölingar. Efter 3 dagar vände jag hem utan att ens ha sett ett hårstrå av Thomas Möllers skägg! Antiklimax! Lagom trött och sliten kommer jag till Bromma flygplats och sätter mig på bussen hem. Som om livet bara måste vara ironiskt så vad ser jag när jag efter ett tag med sömndruckna ögon stirrar ut genom sidofönstret? MC Swedens lokaler i Ulvsunda! För oinvigda så hade de relativt nyligen blivit upptagna i familjen bestående av änglar från helvetet. Fick t.o.m. se 3 av dem med västar och hela kitet inne på gården. Mission accomplished!
För ca 9 år sedan bodde jag en kort period i Miami. Jag hade en hjärtevän där, D, som var speciell på fler sätt än 10. Men det är en annan historia... Hursomhelst, hon hade bekanta inom MC-kulturen som trots sin inte helt lagliga levnad var trevliga. Minns en av dem som jobbade som statist i filmer. Trevlig prick men ingen jag skulle vilja möta en sen natt i en gränd i Hialeah eller ens i området jag bodde i (North Miami). Oavsett tidpunkt så ville man inte möta folk i gränder däromkring. Minns även en undergroundtidning för MC-knuttar som D prenumererade på med namnet Abate. De hade ett lite lustigt och klämkäckt motto: ”Let those who ride decide!”.
End of story!
P.S. DISCLAIMER: Vurmar eller ser inte upp till kriminella MC-grupperingar även om ovanstående kanske gett ett intryck av detta. D.S.
Skrivet av Thomas Tvivlaren @ 00:20
Laddar...
2003-2010
Inlägg som länkar till detta inlägg:
Skapa en länk
<< Tillbaka
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]