Thomas Tvivlaren - Startsida

torsdag, juli 08, 2010

Även sortin görs via en "Sven Otto"?
Yttrandefriheten mår bäst när den nyttjas. Kommentera!

Arbetsmarknadsminister Totto har som bekant gjort politisk sorti. Jag är en smula förvånad att han satt nästan hela mandatperioden med tanke på att han rätt omgående hamnade i blåsväder då han påträffades ha romantiserat sin CV. Nu verkar det som att även sortin tycks vara präglad av ännu en "Sven Otto", dvs en romantisering av verkligheten för att tjäna egennyttan.

Aftonbladet har på förmiddagen rapporterat om att det verkliga skälet till Littorins avgång var något annat än det Littorin själv hävdade under gårdagen. Enligt AB skall Littorin ha utfrågats om ett påstått brott men vägrat svara på detta. 16 timmar senare avgår Littorin.

Visst är det något som luktar skunk här? Det finns dessutom flera odörkällor.

Stanken från Aftonbladet


Aftonbladets politiska kommentator Lena Mellin avslutar sin text om Littorinavgången på följande sätt:

En berättigad fråga är varför Aftonbladet inte nu publicerar de nya uppgifterna om Sven Otto Littorin. Skälet är enkelt. Sedan i går morse är han inte längre en offentlig person.

Han valde att hoppa av – i stället för att bli intervjuad.


Men vänta lite nu? Aftonbladet slår på stort och gör en tokfet etta av att en av vårt lands inflytelserikaste politiker och ledare utpekats för ett brott och att pressens upptäckt av detta är det egentliga skälet till Littorins avgång. Ändå inser man inte vikten av att lägga korten på bordet för detta påstående?

Det man de facto gör genom att på det här sättet säga A men inte B är ju egentligen potentiellt värre än att gå ut med de uppgifter man har. Man lägger en solid grund för spekulationer och ryktesspridning som definitivt kommer att angripa den numera icke-officiella Littorin på ett högst icke-officiellt och personligt plan. Inte minst mot bakgrund av att han ligger i vårdnadstvist och skulle må bra av en hyfsat fläckfri vandel. Inte minst mot bakgrund av att Littorin är av hankön.

Detta andas feghet från Aftonbladet. Det som står på spel här är verkligen inte försumbart och sträcker sig dessutom bortom Littorins privata sfär.

Om Littorin, svensk minister och därmed ledare med underförstådd roll som folkligt föredöme, utpekats för ett brott så har det givetvis ett allmänintresse och bör behandlas därefter.

Om brottsutpekandet är den verkliga orsaken till Littorins avgång så är allmänintresset än större och då föreligger tvärtom ett demokratiskt och samhälleligt krav på en grundlig journalistisk redovisning.

Stanken från Littorin och Alliansen


Om det nu är så att Littorins huvudsakliga skäl till avgång inte alls var det han igår hävdade, dvs omtanke om barnen och sitt privatliv, så innebär det ju faktiskt något anmärkningsvärt.

Littorin har då inte bara ljugit utan dessutom gjort det på mest bedrägliga vis genom att spela ut "onda hemska journalister"-kortet. Som om inte detta räckte så har han nyttjat detta för att - medvetet eller omedvetet - slå mot en av demokratins pelare, dvs pressfriheten.

Under gårdagkvällen var nämligen en hoper framstående politiker från de flesta politiska läger upptagna med att på bästa sändningstid diskutera att det är dags för pressen att ägna sig åt "självsanering" givetvis underförstått "annars...".

De som följt mig (när det väl finns något att följa då jag är ketchupbloggare) vet att jag verkligen inte håller svensk press under armarna. Svensk press är de facto en skam för vår demokrati. Något att som sann demokrat skämmas för och bespotta. Givetvis finns det en och annan lysande stjärna men som helhet och ur perspektivet makt- och samhällsgranskare är svensk journalistik fullkomligt usel. Att pressen bör ta sitt ansvar och "sanera" sin verksamhet är alltså något jag är den förste att skriva under på. Det bör dock inte ske som en konsekvens av att en minister drar en vals och kommer undan med det utan istället fokusera på att värna det demokrati som är journalistikens grundförutsättning och delvisa förvaltningsansvar. Jag ämnar skriva mycket mera om svensk press framöver så jag lämnar detta sidospår därhän för stunden.

Sist men inte minst så bör det inte råda någon tvekan om att Alliansen och Reinfeldt haft vetskap om de verkliga skälen till avång vilket ger ytterligare en dimension på denna händelse. Med det sätt som Alliansen och dess manipulationsdomptör Schlingmann bedrivit politik under den här regeringstiden så bör informationsflödet vara mycket väl uppstyrt helt enkelt för att åstadkomma mesta och bästa möjliga manipulation. Att då tro att Reinfeldt och Schlingmann skulle sakna information om denna affärs mest intrikata detaljer framstår som en pueril tanke.

Men det är väl som vanligt. Vår käre landsfader Benito Reinfeldt varken ser, hör eller talar. Det fega ledarskapet personifierat. Mannen som tycker debatten mår bäst av att lägga sig...

Stanken från svensk etablissemangspolitik


Avslutningsvis så måste man också reflektera över det faktum att den eventuellt brottsliga händelse som Aftonbladet fått kännedom om skall ha inträffat redan för några år sedan. Visst är det väl en smula lägligt att uppgiften når offentlighetens ljus just nu? Lägligt men inte märkligt.

Valet 2010 skulle visst bli det smutsigaste någonsin och nog verkar den profetian kunna infrias?

Uppdatering (2010-07-08, 13:20): Även Expressen har nu skrivit om orsakerna till Littorins avgång. Nog får åtminstone jag känslan av att den artikeln framstår som en PR-spinn inte minst mot bakgrund av slutfrasen:

Först där lämnades den formella avskedsansökan in. Och därmed blev han en icke-officiell person, konstaterar en uppgiftslämnare.


Vikten att trycka på att Totto numera är en icke-officiell person tycks viktigt. Locket på. Passera! Här finns inget att se. Eller för att ånyo citera svensk demokratis baneman: "Debatten mår bäst av att lägga sig..."

Läsvärt: Du har väl inte missat Pirate Media Groups "TV OlofB"? Ett prima tillfälle att ta dig en titt på alla dessa påstått osnutna snyltare till gratisätare som Piratpartiet huserar. Hoppas fler än OlofB tar efter detta och inser att som riksdagskandidat så är det viktigt att vänja sig med kamerans granskande lins. Vill du konkurrera med OlofB och några till om min personröst så är det dags att göra slag i saken nu och "show me what you got". Om inte annat är det idealiskt att mjuka upp kameravanan under lättsamma och kontrollerade former istället för att börja när Janne Josefsson knackar på dörren.

En annan mycket berömvärd insats är Syrrans Grannes kulturbombning. Kopiera det initiativet och dela sedan med dig av böcker, musikskivor och annat som ligger och samlar damm. Etiketter finns att köpa för den som så önskar.

Magnihasa önskar en lösning på Mysteriet Swift och jag delar den önskningen. Avslutningsvis så är det hög tid att göra något åt den öronbedövande tystnaden kring FRA-lagarna. Just do it! Imorgon kanske det inte går.

Etiketter: , , , ,

Yttrandefriheten mår bäst när den nyttjas. Kommentera!
Skrivet av Thomas Tvivlaren @ 14:03 23 kommentarer Länkar till inlägget

måndag, april 05, 2010

Vote 4 Pirate
Yttrandefriheten mår bäst när den nyttjas. Kommentera!

Det ryktas att det är val till Riksdagen i höst så nu är det dags att vakna ur slummern, i den mån sådan njutits av, och jobba för att Piratpartiet ska segla in.

En musikalisk rivstart på valkampanjen är därför på sin plats. Musik av Mad Cranium och text av Sagor Från Livbåtens Göran Widham: Vote 4 Pirate!



Läsvärt: Viktualiebrodern om inglasade perronger. XORBOT om Wikileaks och den läckta filmen om Irakkriget. Skivad Lime om piraterna och extremisterna. OlofB tycker svensk politiks egen Ricki Lake, dvs Cecilia "Censilia" Malmström, är snäll men naiv. Slutligen, Emma om gräsrötter som brummar.

Etiketter: , , , , ,

Yttrandefriheten mår bäst när den nyttjas. Kommentera!
Skrivet av Thomas Tvivlaren @ 19:30 23 kommentarer Länkar till inlägget

torsdag, april 01, 2010

Jag går ur Piratpartiet
Yttrandefriheten mår bäst när den nyttjas. Kommentera!

Jag trodde aldrig dagen skulle komma då jag skulle få skriva det som nu komma skall.

Jag går härmed ur Piratpartiet!

Piratpartiet har helt enkelt inte längre något existensberättigande. Det enträgna arbetet har äntligen gett resultat och vi kan njuta av den rättssystemiskt perfekta idealstaten.

Inga reella hot finns längre mot demokratiska fundamenta som yttrandefrihet, brevhemlighet, meddelandeskydd och rättssäkerhet. Den demokratiska transparensen är förverkligad.

Ett riktigt stort tack riktas till gammelmedia! Utan er hade den här kampen långtifrån varit över. Tack vare ert tydliga och ovillkorliga ställningstagande mot övervakningssamhället och för Den Nya Tiden så kan vi nu äntligen börja blicka framåt. Ja, helt enkelt nyttja möjligheterna och bygga vår framtid.

Ett stort tack riktas även åt de organisationer som hjälpt oss i kampen mot det Orwellska samhället. Följande har bedrivit partispecifik påverkan:

Tack Centeruppropet för att Centern nu äntligen är helt och fullt integritetscertifierade!

Tack Liberati för att Folkpartiet nu äntligen hittat tillbaka till sina liberala rötter och nu anammar liberalism så som den var tänkt!

Tack Sossar mot storebror för ert enträgna och fruktsamma arbete för att förändra Bodströmspartiet i en riktning som ligger i linje med demokratins grundvärderingar!

Sammanfattningsvis, ett kollektivt tack och grattis till Centeruppropet, Liberati och Sossar mot storebror. Ni hade rätt! Det gick att påverka era moderpartier inifrån!

Ett sista tack går till Vänsterpartiet och Miljöpartiet som klart och tydligt visat sitt ställningstagande i denna historiska kamp!

Demokratin och tron på det fria samhället är återställd! Nu ska jag ta det lugnt ett tag och bara njuta.

Med tanke på höstens val till Riksdagen ska jag istället börja fundera på vilka skattesatser som bör höjas och sänkas några procent för att jag bättre ska kunna ta ställning till vilket riktigt och viktigt parti jag ska lägga min röst på. Kort och gott, vilken partiledare är snyggast och mest förtroendeingivande?

Vad politiken handlar om är nu åter igen fullkomligt oväsentligt.

Skönt att allt äntligen är som vanligt.

Bli evolutionär! Bild: Full Mental Straightjacket

Läsvärt: Badlands Hyena tipsar om glädje i koncentrationslägerform. OlofB skriver om vita brev. Svenska Förläggareföreningen noterar att Ipred är en succé. DN noterar att Svenska Förläggareföreningen är en samling pappskallar! DN skriver också om ett nytt integritetsinriktat FN-organ. Slutligen, Henrik Alexandersson som noterar att det är första april...vad han nu menar med det?

Etiketter: , , , , , , , , , , ,

Yttrandefriheten mår bäst när den nyttjas. Kommentera!
Skrivet av Thomas Tvivlaren @ 20:24 37 kommentarer Länkar till inlägget

Mymlan gör verkligen en Ask
Yttrandefriheten mår bäst när den nyttjas. Kommentera!

Ja, jisses vad ett par inlägg av en rättshaverist och konspirationsteoretiker kan ställa till med i form av känslomässiga utspel. Min egen erfarenhet av den typen av nätpersonligheter - troll - är att de inte klarar granskning och därför ofta bara behöver få lite hjälp på traven att hamna i dagsljus för att vara en saga all.

Det kan ju iofs vara så att jag redan spruckit utan att jag märkt det själv. Trollens trollkung typ. Thomas Bergakungen? Nåja, någon måste ju vara det med. Kan någon skicka ett diplom?



Mymlan blev som redan antytt riktigt sur. Nej, jag skulle nog hävda att hon blev riktigt jävla förbannad. Det yttrade sig bl.a. i en kaskad av direkt-twittrande som tyvärr bara påvisar att Mymlan verkligen gör en Ask. Så här yttrade det sig:

Mymlan talar från hjärtat (1/6). Bild: Twitter

Jag håller normalt sett med. Skam till sägandes, gjorde jag i detta fall faktiskt inte ens reflektionen. Jag återkommer till orsaken.

Mymlan talar från hjärtat (2/6). Bild: Twitter

Respekten har varit ömsesidig och bottnat i Mymlans skrivande men även det medmänskliga jag läst in mellan raderna och som jag normalt inte fäster så mycket vikt vid i ett normalt politiskt och bloggosfäriskt sammanhang där ord och handlingar är det som räknas (jo, självklart finns det en social dimension som blir oundviklig med tidens gång men den är inte det primära).

Mymlan talar från hjärtat (3/6). Bild: Twitter

Det var ju tråkigt.

Mymlan talar från hjärtat (4/6). Bild: Twitter

Men här är det något som verkligen inte stämmer. Mymlan är expert inom sociala medier och detta yttrar sig inte bara i att hon driver en av de främsta svenska siterna för detta utan återkommande även hamnar i gammelmediala sammanhang just pga denna insikt.

Mymlan har total koll på nätet och dess förutsättningar så här förstår jag helt enkelt inte hennes resonemang. Det är lite grand som om en justitieminister inte skulle ha koll på oskuldspresumtionen (men sådant händer ju inte!). Häromdagen satt exempelvis Mymlan i soffan hos Malou på TV4 och uttalade följande:

För det första är det ju så att vad man än gör på Internet och var man än gör det så måste man ju vara beredd att kunna stå för det, vem som än läser eller ser vad man gör. Så att publicera ingenting någonstans som du inte är ok med att din chef eller mamma eller bror eller vem det nu än är kan se.


Mymlan i TV4-soffan. Bild: TV4

Det finns så klart förmildrande omständigheter men är man som Mymlan en offentlig person som dessutom är i branschen så blir det twittrade resonemanget mot denna bakgrund rena rama tankevurpan.

Jag är till skillnad från Mymlan ingen expert på sociala medier. Däremot så har jag pga rätt intensivt nätverkande på senare tid, exempelvis på Facebook, praktiskt sett hur detta med integritet i sociala mediesammanhang brukar yttra sig. De flesta - med abrovinken att jag på något sätt redan är avlägset bekant ex. genom bloggosfären och därför kanske hanteras annorlunda - fäster inte så stor vikt vid detta vad gäller att acceptera vänskapsförfrågningar. En del anammar dock en mycket strikt syn. Ingenting konstigt med detta så klart och givetvis något jag till fullo respekterar.

Den senare gruppen människor sätter ofta gränsen antingen väldigt strikt som vid den absolut närmaste kretsen som familj och nära vänner. Steget ned är de som sätter gränsen vid afk, dvs de tycker att en vänskap tarvar att man har träffats fysiskt. Vad den här gruppen människor har gemensamt är att de för det mesta har en mycket begränsad skara vänner på Facebook. Ju striktare syn desto färre personer i det vänskapliga FB-nätverket. Det är troligare med något tiotal än ett hundratal, även om det senare förekommer.

I Mymlans fall så var det mig veterligen ingen liten skara i hennes vänskapliga FB-nätverk. Då jag blivit raderad kan jag tyvärr inte kontrollera detta men mellan tummen och pekfingret och om minnet inte sviker mig så var det ett antal hundra personer. (Korrigera/komplettera gärna denna information.)

Kändisskapet inför ytterligare en dimension i detta. Det finns kändisar som jag själv har nöjet att vara FB-vänskaplig med som har fejkade namn på sina konton. Det framgår alltså inte alls vem det är som egentligen ligger bakom och givetvis har förhållningsregler om detta påpekats (även om behovet därav inte funnits i relation till min normala respekt för integritet och förtroenden). Av ren självbevarelsedrift så är det nog med sådan tydlighet man måste agera om man värnar sin integritet och råkar ha ett kändisskap att förvalta.

Mymlan talar från hjärtat (5/6). Bild: Twitter

En privatperson som "är en delvist väldigt offentlig person" var det ju nyss? Att Mymlan inte tillhör löneslaveriet hos Schibsted och Bonnier är iofs hedrande men inte riktigt relevant i sammanhanget.

Mymlan talar från hjärtat (6/6). Bild: Twitter

Aj! Det där var ett slag under bältet Mymlan! Inte minst med tanke på det nyssnämnda där hennes FB-vistelse inte direkt vittnar om en strikt integritetssyn. Mymlan är även en offentlig person vilket än mer ökar behovet att strypa informationsflödet om så önskas. Sedan måste man även väga in plattformen Facebook och hur den alltmer väver in precis allting genom flödesteknik och annat. Blogginlägg, twitterflöden och det ena med det tredje vävs in och komplicerar synen på vad som är privat sfär och vad som inte är det.

Just i detta fall så upplevde jag inte heller att det var en särskilt känslig eller privat situation. Det var som en kommentar till vilket inlägg som helst och inte på något sätt avvikande mot hur jag hade skrivit i en kommentarstråd till Mymlans blogg. Om något så var det känsligt för huvudpersonerna vilket jag påtalade genom att föra upp rättssäkerhetsaspekten och att inte bidra till ryktesspridning.

Framförallt, att hävda att jag inte tar hänsyn till privatliv finner jag anmärkningsvärt just i detta fall. Mymlan - om någon - borde veta att jag respekterar detta då jag tidigare själv försökt agera skademinimerare i ett privat sammanhang där Mymlan var huvudperson. Detta gör att jag uppfattar det sista twittret som ännu ett utfall av bedräglig retorik ovärdig den bild jag tidigare haft av Mymlan.

Den starka emotionella yttring som resulterade tror jag Mymlan bör fråga sig vad den egentligen bottnar i?

Att anspela på personlig integritet i detta fall tycker jag Mymlan borde hålla sig för god för.

Läsvärt: Piratnytt har lyckats få en intervju med vår snart avgående justitieminister. MaGniHaSa skriver bara nästan om Joe Labero. Anna Troberg gör processen kort med den moderate svammelpellen och kappvändaren Henrik von Sydow. Scaber Nestor kräver svar av Mälardalens Högskola. Henrik Alexandersson hävdar att medborgare göre sig icke besvär. Sist men inte minst skriver Opassande om ansvar och yttrandefrihet.

Etiketter: , , , , , ,

Yttrandefriheten mår bäst när den nyttjas. Kommentera!
Skrivet av Thomas Tvivlaren @ 16:04 30 kommentarer Länkar till inlägget

onsdag, mars 31, 2010

Mymlan gör en Ask
Yttrandefriheten mår bäst när den nyttjas. Kommentera!

Det tidigare inlägget om Mymlan och hennes selektiva syn på oskuldspresumtionen ledde till en intressant kommentarstråd till hennes eget blogginlägg. Det förvånande med hennes reaktion är att hon där inte alls bemöter mina argument och det jag skrivit utan istället duckar och istället fortsatt hävdar sig vilja kritisera Newsmills hantering (medelst svajig syn på oskuldspresumtionen och dåligt maskerat skuldbeläggande).

Som jag försökt förmedla i tråden och i mitt tidigare inlägg så kunde det ha gjorts utan att tumma på viktiga demokratiska principer varför Mymlans inlägg och kommentarer ser besvärande ut.

Det som är beklämmande med Mymlans agerande är att hon själv vill framstå som en värnare av oskuldspresumtion men inte ser sin egen bidragande del ur perspektivet pöbelvälde och hämndmentalitet. Så här skrev exempelvis Mymlan i relation till Bjästa-gate:

Varför diskuterar vi inte istället strukturerna i samhället, vad som driver människor, varför diskuteras inte könsmönstren?
Och varför sitter människor ena dagen och tycker att det är förskräckligt med Bjästa och stackars flicka och åh vilket civilkurage hon har den där Amanda, för att nästa dag trilla i samma grop och falla in i samma gamla mönster, eftersom det är så väldigt mycket enklare att haka på, istället för att stå upp för det som är riktigt.


Ja, varför gör "vi" så? Varför spelar "vi" ena dagen på vår rättfärdighet, "vår" vidsynthet och "vår" insikt om människors förmåga till både gott och ont för att nästa dag bete oss precis så som "vi" inte bör eller skall? Varför gör Mymlan så här:

Mymlans relation till oskuldspresumtionen tycks såväl selektiv som godtycklig (1/4). Bild: Facebook


Mymlans relation till oskuldspresumtionen tycks såväl selektiv som godtycklig (2/4). Bild: Facebook


Mymlans relation till oskuldspresumtionen tycks såväl selektiv som godtycklig (3/4). Bild: Facebook


Mymlans relation till oskuldspresumtionen tycks såväl selektiv som godtycklig (4/4). Bild: Facebook


För att avslutningsvis citera Mymlan:

Varför diskuterar vi inte istället strukturerna i samhället, vad som driver människor, varför diskuteras inte könsmönstren?

Läsvärt: Via Lakes Lakonismer finner jag Jakob Heidbrinks eminenta inlägg om Ipred. Den demokratiska styggelsen Ipred fyller 1 år i Sverige och detta firar MaGniHaSa genom Genesis-frossa. Ett mycket viktigt påpekande kommer från Caught In the Act som påminner om att öppen källkod och öppna standarder är under attack. Även Flickus Flackus Flum tar upp detta hot. Henrik Alexandersson påminner med koppling till Ipred-lagen om att Asks groda inte var något misstag. Full Mental Straightjacket gör en skrämmande spaning om att Privatpolisen breder ut sig. Sist, men definitivt inte minst, så finner jag via Lakes Lakonismer Kjell Häglunds inlägg om mästerkommentatören Steelnecks fan-byggda blogg.

Etiketter: , , , , , ,

Yttrandefriheten mår bäst när den nyttjas. Kommentera!
Skrivet av Thomas Tvivlaren @ 14:59 10 kommentarer Länkar till inlägget

tisdag, mars 30, 2010

Mymlan vs oskuldspresumtionen
Yttrandefriheten mår bäst när den nyttjas. Kommentera!

Ett par av de mest uppmärksammade händelserna under senare tid har båda haft temat rättssäkerhet.

Oskuldspresumtion


Oskuldspresumtionen har varit på tapeten sedan Asks gruvliga fadäs häromsistens. Att åsidosätta denna fundamentalt viktiga juridiska princip är något man inte förväntar sig från rättsväsendets främsta representant. Följaktligen har röster med rätta rests för hennes avgång. En sådan fundamental princip bör sitta i ryggmärgen på varje sann demokrat och då i synnerhet på en justitieminister. Punkt.

Bjästa och pöbelvälden


Den likaledes aktuella händelsen i Bjästa har satt fokus på hämndmentalitet och pöbelvälden. Även dessa är starkt relaterade till rättssäkerhet och allmän rättsuppfattning. Pöbelvälden och hämndmentalitet brukar ofta kopplas till misstänkta och inte dömda. Den här typen av aktiviteter brukar också kännetecknas av ett traditionellt och stereotypt svagt offer, ex. en (ung) kvinna eller ännu hellre ett barn.

Detta beror på att pöbelvälden i regel bygger på känslomässigt driv och socialpsykologiska fenomen som deindividuation (Googleöversättning), dvs där man agerar som en grupp och där de mekanismer som normalt dämpar och reglerar på individuell nivå åsidosätts.

Historien är tyvärr ett hemskt facit på vad denna form av primalt beteende kan leda till. Somligt lockar per automatik till pöbelmentalitet:



Det riktigt anmärkningsvärda i fallet Bjästa var att det fanns inte bara en, utan två domar mot samme gärningsman, dvs samma person som pöbeln tog ställning för. Som om inte detta var nog så var den som utsattes för pöbelväldet dessutom en ung kvinna. Ändå tog samhället ställning för den dömde med numera bekant resultat.

Enligt pöbelmentalitetens normala förutsättningar så är det berättigat att tala om upp- och nedvänd värld!

Notera att jag inte tar ställning i relation till pöbelnormen utan bara påpekar att den finns och att den, då den helt trotsats i detta fall, gör Bjästa-gate än mer anmärkningsvärt.

Mymlan vs oskuldspresumtionen


I ljuset av dessa två händelser finner jag därför Mymlans inlägg Kära Newsmill – det luktar lite illa riktigt märkligt.

Inlägget kritiserar Newsmills hantering av Thomas Di Levas inlägg där han ger sin version på den massmediala uppståndelse som följde efter att Di Levas f.d. sambo polisanmält honom för misshandel.

Inledningsvis beskriver Mymlan Newsmill som "en avskrädeshög för rättshaverister och konspirationsteoretiker". Jag finner detta tveksamt och ett utslag av bedräglig retorik där Newsmill skall beslås med negativa attribut helt enligt argumentum ad hominem. Detta är ett tyvärr vanligt sätt att medelst fulargumentation stämpla någon/något och därmed bakvägen försvaga dennes argumentation.

Det är för övrigt inte första gången Mymlan nyttjar detta. Vad som gör detta retoriska grepp än mer tveksamt i just detta fall är att hon strax innan kritiserat kritiska generaliseringar, dvs det hon själv anammar. Denna kritik delar jag dock givetvis.

Mymlan påpekar det felaktiga att lägga skulden på, vad jag tolkar som, nätet:

I rubriken som han knappast konstruerat själv om jag känner Newsmillredaktörerna rätt, står i princip att den ryktesspridning han råkat ut för är det nya medielandskapets baksida.
För det första blir jag sur över att detta skylls på det nya medielandskapet. Nog om det. För det andra funderar jag på vad som händer i kommentarsfältet till artikeln.


Den dåliga vanan att ta varje chans att lägga skulden på det flummigt definierade "nätet", enligt någon slags bedräglig slaskargumentation där man vill framhäva nätet som en homogen plattform med likasinnade - hemska - människor, säger mera om de som framför detta än om nätet.

Mymlans påstådda huvudresonemang bottnar i att Newsmill tycks ha modererat (censurerat) kommentarer. Jag är generellt sett emot detta även om jag har förståelse för att moderering ibland behövs för att troll inte ska förstöra debattklimatet i kommentarstrådar. Har man kommentarsregler och dessa inte respekteras så är det heller inte konstigt om detta efterföljs genom moderering. Din plattform, du bestämmer.

Vidare hävdar sig Mymlan inte ta ställning i skuldfrågan vad gäller Di Leva:

Utan att lägga mig i skuldfrågan – Di Leva är faktiskt inte ens officiellt anklagad för något brott – undrar jag om man inte när man går ut med en sådan text också måste vara beredd på ifrågasättanden? Är det inte det som hela det nya landskapet handlar om? Är det inte det hela Newsmill handlar om?


För det första, med tanke på att Di Leva inte är anklagad (åtalad?) för ett brott så tycker jag att Mymlans ordval "officiellt" känns märkligt. Nej, Di Leva är inte officiellt anklagad men inofficiellt så...

För det andra så ger Mymlan uttryck för att inte ha förstått oskuldspresumtionens och rättssäkerhetens attribut och därmed inte heller dess innebörd och betydelse:

Di Leva är inte frikänd. Utredningen lades ner, på grund av vad jag förstår, brist på bevis. Frikänd kan man bara bli om åtal väcks, och en rättegång genomförs.


Detta tolkar jag först som en terminologisk rättning av det PM Nilsson skriver i Resumé. Kort och gott, det har inte ens lett till rättegång så rent tekniskt har givetvis inte Di Leva frikänts.

För det tredje finner jag det märkligt att Mymlan lyfter ett inlägg av Katerina Janouch trots att hon själv ifrågasätter dess giltighet. Vad inlägget från Janouch däremot innehåller är ett klart skuldbeläggande av Thomas Di Leva (min kursivering):

Jag minns att Linda Skugge fick en massa näthat på Newsmill, då var det ingen som rensade rabatten, men nu när Tomas di Leva skriver en snyftande drapa så städas allt kritiskt bort i ett nafs. Fy fan vad det smakar äckligt. [...] Apropå Bjästa och att vuxna bara tittar bort när något obekvämt sker, jag vägrar vara en sån vuxen och därför tänker jag fortsätta ha synpunkter på den där typen av falska publiceringar som detta är ett praktexempel på.


Vad som övergår mitt förstånd är att om nu Katerina Janouch är så övertygad om Thomas Di Levas skuld varför agerar hon inte? Hon sitter ju uppenbarligen på information som kan vara viktig ur ett juridiskt hänseende. Hennes avslutning gör inlägget helt obegripligt:

Annars, om jag höll käft, vore jag ju lika ryggradslös som Bjästapacket.


Men öppna munnen då människa! Vad är det Janouch vet men inte säger?

För det fjärde, döm om min förvåning när Mymlan spinner vidare på den andra punkten och vederlägger mitt antagande om den terminologiska rättningen (min kursivering):

Det händer varje dag, att polisutredningar läggs ner eller att åtal inte väcks i brist på bevis. Det säger ingenting om skuldfrågan.


Säger det verkligen ingenting om skuldfrågan?

Självklart gör det det! Här är det värt att påminna om den normala rättsprocessen i vår typ av samhälle:

1) En polisanmälan upprättas om misstanke om ett brott.
2) Polisen utreder misstanken i en s.k. förundersökning.
3) Om brottsmisstanken inte styrkts och och brottstypen inte är grov kan polisen själva avskriva ärendet. Vid grövre typer av brott med straffsatsen minst 6 månaders fängelse styrs utredningen dock av åklagare.
4) Om utredningen styrker brottsmisstanken väcker åklagaren åtal.
5) Rätten dömer eller frikänner.
6) Domen/frikännandet äger laga kraft om överklagande uteblir/högsta rättsinstans nåtts.

Ju tidigare i ovanstående rättssystemiska stege ett ärende stannar, desto svagare är normalt brottsmisstankens giltighet och därmed även skuldbeläggandet ur ett juridiskt perspektiv. Detta går stick i stäv med det resonemang Mymlan för som tycks bottna i moralisk skuld.

Konkretiserat, om en brottsanmälan inte leder till åtal så är givetvis den anmälde att betrakta som oskyldig, dvs oskuldspresumtion i praktiken.

Men, protesterar nu vän av ordning, kan det inte vara så att en person gjort sig skyldig till ett brott men att bevisningen helt enkelt saknas/är för svag och därmed går inte brott att styrkas? Givetvis kan det vara så.

Faktum är att rättssäkerhet brukar ofta beskrivas med beaktande av denna aspekt, ä.k. bortom allt rimligt tvivel:

Man brukar säga att det för fällande dom krävs att den åtalades skuld står bortom allt rimligt tvivel och att det är bättre att 99 skyldiga går fria än att en oskyldig blir dömd.


Avslutningsvis, jag vet inte hur det ligger till med Thomas Di Leva och händelsen som detta inlägg indirekt bottnar i. Det jag däremot vet är att i vår typ av samhälle respekterar vi rättssystemet genom att hellre fria än fälla.

Just därför är det också mitt förbannade ansvar att inte elda på någon ryktesspridning utan evidensuppbackning.

Oskuldspresumtionen är inte godtycklig utan måste gälla såväl i teori som i praktik.

Den måste i synnerhet gälla i fall som naturligt anspelar på känslor och därför väcker vår empati och vår avsky.

Förstår vi inte ens detta så har vi ingen rätt alls att klanka ned på en ort i Norrland som skulle behöva vädra ut en helvetes massa unkenhet.

Läsvärt: Henrik Alexandersson gör en dragning om vad Piratpartiet har ägnat sig åt i Europaparlamentet. Opassande skriver om total transparens som vapen i relation till Jardenbergs transparensprojekt. Viktualiebrodern gör en intressant reflektion om mäns dödlighet. MaGniHaSa skriver om social förändring och individuell kompetens.

Etiketter: , , , , , ,

Yttrandefriheten mår bäst när den nyttjas. Kommentera!
Skrivet av Thomas Tvivlaren @ 20:47 27 kommentarer Länkar till inlägget

söndag, mars 28, 2010

Den animerade justititeministern
Yttrandefriheten mår bäst när den nyttjas. Kommentera!

Justitieminister Beatrice Ask har, mig veterligen, ännu inte avgått. Med tanke på att det tog en knapp vecka att framställa svanstippen på en pudel...eller "pudel" så är det knappast snabba ryck vi ska associera till Bea T-Rex och Benito i detta ärende. Katastrofalt för demokratin och respekten för rättssäkerheten men desto bättre för den kreativa bloggosfären!

Remixkulturellt bidrag


Under tiden justitie- och statsministern sover och/eller tror att stormen är över, har jag agerat remixkulturell och skapat några animationer i varierande storlekar som jag hoppas ni finner klädsamma på era egna hemsidor, bloggar och liknande nätplatser.

OBS! Animationerna får användas som ni behagar utan kommersiellt syfte men snälla, lägg dem på egna webhotell eller egna konton hos bildvärdar! Några exempel på det senare:

BayImg - Free uncensored image hosting
Photobucket - Share your original photos
ImageShack - Online Media Hosting

Jag blir dock mycket glad för wordness i form av LinkLuv eller en kommentar eller dylikt så jag kan följa spridningen av bilderna.

Framförallt skulle jag uppskatta om ni länkar till Facebook-initiativet "Justitieminister Beatrice Ask måste avgå!" då denna grupp är mycket medlemsberoende med tanke på kommande aktiviteter. Har ni inte redan gått med så gör det!

Den animerade justitieministern Tant Gredelin. Bild: Thomas Tvivlaren

Bild: Tant Gredelin (animerad), bredd 150 pixlar
HTML-mall med länkning till FB-grupp:

<a href="http://www.facebook.com/group.php?gid=101007566606532"><img src="URL_TILL_EGEN_KOPIA" alt="Den animerade justitieministern Tant Gredelin, bredd 150 pixlar."></a>


Bild: Tant Gredelin (animerad), bredd 200 pixlar
HTML-mall med länkning till FB-grupp:

<a href="http://www.facebook.com/group.php?gid=101007566606532"><img src="URL_TILL_EGEN_KOPIA" alt="Den animerade justitieministern Tant Gredelin, bredd 200 pixlar."></a>


Bild: Tant Gredelin (animerad), bredd 400 pixlar
HTML-mall med länkning till FB-grupp:

<a href="http://www.facebook.com/group.php?gid=101007566606532"><img src="URL_TILL_EGEN_KOPIA" alt="Den animerade justitieministern Tant Gredelin, bredd 400 pixlar."></a>


Negativt hedersomnämnande


Via Anne Kekki finner jag Rolf Erikson som i ett blogginlägg gjort ett pinsamt försök att kleta jag-vet-inte-vad på Rick Falkvinge på grund av dennes ställningstagande att justitieminister Beatrice Ask måste avgå. Inlägget är ett platt fall i paritet med Expressen-Marteus' frontalkrock med verkligheten i fredags.

På det av mig startade Facebook-initiativet finns i dagsläget länkat ett knappt 100-tal inlägg och artiklar som mer eller mindre äger samsyn vad gäller det synnerligen olämpliga i att låta Ask sitta kvar i rollen som rättsväsendets främsta symbol. Med detta menar jag givetvis inte att de som skrivit inläggen per definition representerar någon demokratisk majoritet.

Däremot påvisas en tydlig opinion som inte går att feltolka. Från vänster till höger, gammal och ung, partikollega till Ask såväl som opposition, ja även gammelmedia framför åsikter som mycket väl går i linje med den Falkvinge framfört. Med detta sagt:

Varför kritisera enbart Rick Falkvinge?

Tja, inte minst med tanke på det akuta behovet att polera upp Asks och hennes partis handel och vandel ser somligt ut som en tanke...

Tidigare skrivet om Tant Gredelin:
Är fru Beatrice Justitia grundlagsvidrig?
Bea T-Rex Justitia - Demokratidinosaurie
Fram med snippan Bea T-Rex Justitia
Barnskötare vs justitieminister
Kulturnyheter från TT - Beatrice Ask
Bea T-Rex Justitia vs rasistpolis

Andra skriver om Tant Gredelin: Aftonbladet, Alltid Rött Alltid Rätt, Anders S Lindbäck, In Your Face, Expressen - Isobel Hadley-Kamptz, Henrik Alexandersson, Liberati

Uppdatering: Missade rätt länk till Mary vilket nu är korrigerat. Har även rättat ett utslag av prepositionsdyslexi.

Läsvärt: Isak Gerson skriver intressant om spotifierade toaletter. Via SvD:s redaktionschefs blogg hittar jag till Anders Mildners fenomenalt bra text om felet med att skilja nätet från verkligheten. Jag lyfter åter mina tidigare tankar om detta med perspektivet afk vs irl. Johan Westerholm skriver mycket bra om ett val. Slutligen, Mary ger ett bra tips i relation till rättssäkerhet och myndigheter.

Etiketter: , , , , , , , , , ,

Yttrandefriheten mår bäst när den nyttjas. Kommentera!
Skrivet av Thomas Tvivlaren @ 12:39 5 kommentarer Länkar till inlägget